I dag finns det tolv personer i Västerviks kommun som är anställda för att utföra hemtjänst hos en anhörig. Senast vid årsskiftet ska de anställningarna upphöra enligt ett beslut som fattades på onsdagen.

I princip går det till så att kommunen gör en biståndsbedömning av hur mycket hemtjänst en person behöver. I några fall har det blivit så att anhöriga anställts för att utföra de timmarna istället för kommunens hemtjänst eller ett privat bolag.

Enligt politikerna i socialnämnden finns det fördelar med anhörigvårdare. Närheten mellan vårdare och vårdad bör borga för kvalitet. Men det finns även nackdelar. En är att kommunen inte har insyn i hur vården fungerar. En annan är att de anhöriga ofta inte är utbildade.

I utredningar på nationell nivå har det talats om anhöriganställningarna som en integrationsfälla. Ofta är det invandrarkvinnor som fått anställning. Det innebär att de fått en försörjning som gör att de binds till hemmet, och inte lär sig språket i det nya landet.

Oppositionspolitikern Jon Sjölander anför ett annat skäl som det tyngst vägande för hans del:

– Det finns en risk för fusk, att man överdriver vårdbehovet och på så sätt skaffar en inkomst till familjen.

På riksnivå har några sådana fall uppmärksammats. Däremot har det inte uppdagats något fusk i Västervik. Socialchefen Jörgen Olsson säger att den bristande insynen gör det svårare för kommunen att upptäcka fusk.

Nämnden säger också att de nära banden mellan vårdad och vårdare kan bli problem. Är man till exempel beredd att anmäla en anhörig om man inte nöjd med omsorgen?

För de tolv som har anställning i dag får beslutet konsekvenser. Jörgen Olsson hoppas ändå att det ska kunna lösas på ett bra sätt:

– Det finns tid så att vi kan ha en dialog.

Att det kan bli negativa reaktioner när man säger upp anhörigvårdare fick Östersunds kommun uppleva tidigare i år. Då handlade det om en annan typ anhöriganställda – de som är anställda som personlig assistent enligt LSS. Där slutade det med att Östersunds kommun fick backa efter att en domstol sagt att brukaren måste få ha en frihet att välja sin assistent själv.

Enligt Jörgen Olsson är fallen inte jämförbara.

– Hos oss handlar det om hemtjänst. Det är ett annat läge.

Ett undantag kommer dock att göras i Västerviks kommun. Man kommer att tillåta tillfälliga anställningar när en människa behöver omsorg i livets slutskede.