Det kriminella svinnet i detaljhandeln i Sverige, det vill säga stölder och snatterier, uppgick till 7, 9 miljarder kronor 2017. Jämfört med 2013 har det kriminella svinnet ökat med 1, 8 miljarder kronor, vilket motsvarar 31 procent, enligt en undersökning av HUI research. Av de stölder som upptäcks när gärningsmännen tas på bar gärning polisanmäls drygt två tredjedelar. När bevisning saknas polisanmäls en tredjedel av fallen.
Flest stölder sker inom dagligvaruhandeln och det är kött, speciellt oxfilé, som uppges vara den mest stöldbegärligaste varan. Även kaffe och energidryck är en vanliga stöldvaror. Inom sällanköpsvaruhandelns branscher är det oftast tröjor som stjäls.
Enligt P4 Kalmar uttrycker flera handlare en frustration över att det inte leder till något att anmäla snatterier och stölder. Men enligt Ulf Gollungberg vid polisen i Västervik kan brotten oftast klaras upp, även om en del utredningar tar längre tid.
- Många ärenden kan redovisas för åklagare omgående. Det är sällan så att de preskriberas, säger Ulf Gollugnberg.
Mängdbrott
Stölder och snatterier kategoriseras som ett mängdbrott och har inte högsta prioritet hos polisen.
- Det kan vara så att det kommer andra ärenden före, men vi lägger inte ner något för det, säger Ulf Gollungberg.
Ibland inträffar något som kallas förundersökningsbegränsning. En sådan situation kan uppstå om gärningsmannen gjort sig skyldig till ytterligare brott av högre straffvärde.
- Det finns vissa regler som säger att om man är skyldig till ett brott där straffvärdet är högre så kan andra ärenden bli begränsade. Snatteri leder enbart till böter oavsett om du snattar tio gånger, säger Ulf Gollungberg.
Om inte gärningsmannen kan gripas på plats kan det vara svårt för polisen att utreda brottet.
- Vet vi inte vem vederbörande är eller var personen bor så kan det vara svårt, då har vi inget att gå på.
Det är inte alltid polisen rycker ut till butiker där snatterier har ägt rum. Ibland kan gärningsmannen omhändertas av Securitas som i sin tur lämnar över en skrivelse till polisen.
- Om vi kommer så är det oftast för att man inte kan identifiera den misstänkte eller om det är stökigt på platsen, annars får vi många gånger rapporter som vi jobbar vidare med, säger Ulf Gollungberg.