Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria och arbetar för närvarande vid Uppsala universitet.
1. Coronaviruset är en planerad attack för att minska jordens befolkning.
2. Vaccinet innehåller steriliseringsmedel och/eller är utrustat med ett mikrochip som ska kontrollera människor.
3. Vaccineringen är läkemedelsbolagens sätt att hålla människor sjuka så att de kan sälja mer läkemedel.
Ovanstående är bara några exempel på konspirationsteorier som florerar och sprids över världen i coronakrisens kölvatten.
Faktum är att en världsomspännande pandemi likt den vi nu är mitt uppe i erbjuder en gynnsam grogrund för konspirationsteorier av olika slag.
Det menar forskaren Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria, som fördjupat sig just inom det här området.
Så vad kännetecknar egentligen en konspirationsteori, det vill säga, hur kan man identifiera den som just en sådan?
Andreas Önnerfors menar att den förklarar sammanhang, orsaker och motiv som ligger bakom en händelse och inte minst – vem eller vilka som bär skulden och kan hållas ansvariga.
– Som anhängare ser man mönster och tror att händelser utvecklar sig efter en avtalad plan som skapats av en grupp illasinnade individer med makt, som sammangaddat sig för att genomföra sin plan.
– I grund och botten handlar det om att bringa mening, att skapa en berättelse som gör det lättare att orientera sig i världen, säger Andreas Önnerfors.
Och stora tilldragelser har stora orsaker. Konspirationsteorierna är som regel kraftfulla berättelser som pekar ut syndabockar, det vill säga som talar om vems fel det är att det ser ut som det gör, menar han.
Teorierna uppstår ofta just i samband med stora händelser som exempelvis elfte september-attackerna, Palmemordet, Estonias förlisning och nu coronapandemin. Men det finns andra typer av konspirationsteorier också, som "Jorden är platt-rörelsen" till exempel.
Under Franska revolutionen etablerades myten om sällskapet Illuminatis hemliga makt. Bilden föreställer stormningen av bastiljen i Paris vilket brukar ses som startskottet till den franska revolutionen.
En sak är säker. Konspirationsteorier är ingen ny företeelse.
– Under Franska revolutionen etablerades myten om sällskapet Illuminatis hemliga makt. Men det finns säkerligen äldre exempel än så.
– Just under Franska revolutionen tryckte man upp flygblad, ganska billigt, med olika typer av innehåll. Med internet kan förstås tankar och idéer spridas väldigt snabbt, i en helt annan magnitud än som varit fallet tidigare, inte minst via sociala medier.
På senare år har vi kunnat iaktta hur högt uppsatta politiker, inte bara i diktaturer utan också i demokratier, har ägnat sig åt, och spritt, den här typen av berättelser.
– Ja, och det är relativt nytt. Tidigare har det ju mest förekommit i diktaturer, som i den sovjetiska där man ville rensa ut politiska motståndare och i Nazityskland, för att ta några exempel.
– Det är ovanligare i demokratier. Men jag tror att tvåpartisystem kan ha en starkare benägenhet att hemfalla åt sådant här, eftersom de tenderar att bli så tydligt polariserande.
Önnerfors poängterar att konspirationsteorier även kan erbjuda social gemenskap vilket också kan utöva en lockelse på människor.
– Konspirationsteorierna är narrativ (berättelser) och fungerar lite som "berättelser vid lägerelden". De tillhandahåller förklaringar och kan skänka en känsla av samhörighet.
Vad forskar du själv på just nu?
– Jag deltar i ett forskningsprojekt som är ett samverkansprojekt mellan flera forskare i Skandinavien. Vi undersöker vilka splittringar som covid-19 orsakat i samhället och hur pandemin underminerat människors tillit till stat och samhälle.