Emil och Filip är några av ungdomarna som ska konfirmera sig. De säger att de valde att göra det för att det är kul att lära sig nya saker och för att träffa nya kompisar. Men också för traditionens skull. Och det är så konfirmationsundervisningen ser ut – tradition blandat med många olika sociala övningar, där man får lära känna både sig själv och kompisarna lite bättre.
Unga ledare
I Västervik har man ett 50-tal ungdomar som konfirmerar sig i juni, efter att ha träffats sedan september förra året. Therése Andersson, präst, Gunnel Hillås, pastorsadjunkt och Henrik Frisell, fritidsledare, leder gruppen ”Livet”. De andra grupperna heter ”Film” och ”Helg och lov”.
Erik Larsson, Ellen Nyberg och Linda Grundberg är med som Unga ledare.
Varför har ni valt att fortsätta som Unga ledare?
– För att återskapa konfirmationstiden, den var så rolig, säger Linda Grundberg.
Vad har ni för uppgifter?
– Vi är de vuxna ledarnas högra hand och hjälper till med gruppen, men kan också vara som ett bollplank för konfirmanderna. Svara på frågor och så, säger Ellen Nyberg.
Lära känna sig själv
Konfirmanderna träffas tre timmar varannan vecka, dessutom har man varit på två läger. Ett i Västervik, med övernattning i Sankt Petri kyrka, och ett i Stockholm då man bland annat besökte en synagoga, en moské och Sankta Klaras kyrka.
– Konfirmanderna får lära sig om bibeln och om gudstjänsterna, men minst lika viktigt är det med samtalen och övningarna. Vi har bland annat värderingsövningar och pratar mycket om etik och moral.
– Att konfirmera sig handlar mycket om att lära känna sig själv, vad man tycker och tänker, säger Therése Andersson.
