Vi får inte glömma vår historia. Bevingade ord. Men ibland är det så sant.
Den som föddes i början av 1900-talet dog i ett annat Sverige än den föddes i. Under drygt 70 år lämnade 1,5 miljoner svenskar Sverige för ett bättre liv på andra sidan Atlanten. I Amerika. Drömmarnas land.
Det var missväxt. Hårda tider. Människor hade det svårt. Jag tror att få klandrar dem i dag för att de satte sig på någon av alla de där båtarna. För att söka ett bättre liv. För att till viss del överleva.
Var tionde invånare i Minnesota är svenskamerikan. I USA beräknas minst 4,5 miljoner invånare ha rötter i Sverige. År 1900 var inte Göteborg den stad där näst flest svenskar bodde. I stället var det Chicago som kunde räknas som "Sveriges näst största stad" för 115 år sedan.
Det är fakta som behöver få ljus över sig.
Jag tänker på det när jag träffar tre unga män som alla flytt för ett drägligare liv. Som alla lämnat människor de älskar. Som alla lämnat sitt land.
Hur hade jag själv gjort om jag var tjugo år i ett Småland som inte var som i dag?
Isaak sitter fängslad
Alla tre hälsar vänligt. Mulugeta Weldegergis, 32, har varit i Sverige i snart tre år. Han behärskar det svenska språket väl och ler mycket. Han arbetar som språkstöd på integrationsenheten i Västervik.
Han hjälper till under mitt möte med Mohammed Saed och Teklesenbet Andom. Översätter och tolkar. Mohammed, 26, har varit i Sverige i ett år och två månader. Teklesenbet, 24, i nio månader.
Alla tre är från Eritrea. Det är där den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak sitter fängslad sedan 2001. Det östafrikanska landet är ett av världens fattigaste och blev självständigt först 1993 från Etiopien. Eritrea har också en av världens mest hårdföra diktaturer och mängder av människor flyr undan regimen för sina liv varje vecka. Landets policy är att "skjuta för att döda" mot alla som försöker.
Det var Mulugeta, Mohammed och Teklesenbets verklighet.
- Jag var tvungen att lämna Eritrea. Det är en diktatur, och man får inte rösta och man får inte säga vad man vill. Därför var jag tvungen att lämna, säger Mulugeta Weldegergis.
40 000 kronor
Han kom till Sverige redan 2012. Mohammed Saed och Teklesenbet Andom kom för 14 respektive nio månader sedan. Båda överlevde skräckresan över Medelhavet. Den gångna helgen miste minst 800 migranter livet på en av alla dessa båtresor mot ett bättre liv. Mohammed och Teklesenbet har tänkt mycket på att det kunde ha varit dem.
- Det var jobbigt och svårt att höra om det. Jag tänker mycket på de som har drunknat. Det är exakt samma sak som det var för oss, säger Mohammed Saed.
Vägen till Sverige och trygghet påbörjades i en bil i Eritrea. Så tog sig Mohammed till Sudan och sedan vidare till Libyen. Där betalade han nästan 16 000 svenska kronor för en plats på en båt till Italien. Ibland kan det vara upp emot 40 000 kronor. Och det finns ingen garanti. Betalar någon mer, får den åka med i stället.
- Det är svårt i Libyen. De tar alla pengar och de tar kvinnor och tvingar dem att göra saker. Det är fruktansvärt.
Under fyra dagar färdades Teklesenbet på Medelhavet med 1 000 andra migranter mot Italien.
- Det var jobbigt. Många var sjuka och mådde dåligt, säger han.
Att de båda överlevde skräckresan är de mycket tacksamma för.
- Jag tackar Gud för att vi klarade det. Jag hade många vänner på båten och vi fick bara en chans och vi var tvungna att ta den. Det var mycket problem, men vi överlevde.
De överlevde skräckresan
Det är sommar i luften. Västervik är på väg att bli den där sommarstaden den blir varje år. Åtminstone känns det så den här fredagen.Jag ber Mulugeta och Mohammed att ställa upp sig för att bli fotograferade. De kisar mot solen. Mohammed är muslim, Mulugeta kristen. När jag lyfter kameran ser jag att de har tagit varandras händer. De är två av alla som flytt Eritreas och landets terror. Nu är de här.
Överlevde skräckresan över Medelhavet. Mulugeta och Mohammed flydde över Medelhavet, från Libyen till Italien, för att komma undan förtrycket i Eritrea. I dag befinner sig de i Västervik.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter