Begravningsplatsen intill Gamlebyviken omges av mystik och många kusliga sägner. Berättelser från förr lever fortfarande.
Intill de nya villorna visar skyltar att vad som verkar vara ett vanligt parkområde är St:a Gertruds begravningsplats. Under de stora träden växer gräset intill gravstenarna av olika modeller.
Intill gravarna löper en grusgång, som svänger ner mot strandkanten.
Från marken syns inte konturen av det hjärta som framträder från ovan. En VT-läsare fångade den intressanta vyn med hjälp av en drönare. Den formen väcker funderingar hos många, men ingen verkar ha förklaringen.
Den fridfulla skogskyrkogården tillhörde det gamla hospitalet, senare St:a Gertruds sjukhus. Kvar finns enligt en inventering ett 30-tal gravstenar, men man tror att här vilar 400–500 människor. De flesta patienter på Sankta Gertruds mentalsjukhus, men även personal och anhöriga till personalen.
Begravningsplatsen invigdes 1919. Den sista patienten begravdes i början av 50-talet, och en tidigare anställd jordfästes så sent som 1967.
Det tidigare sjukhusområdet köptes 2004 för att delvis exploateras till ett bostadsområde. På köpet fick ägaren till Gertrudsviks Sjöstad en kyrkogård, fridfullt belägen alldeles intill Gamlebyviken.
För första gången hamnade en kyrkogård i privat ägo.
Per Karlsson, platschef vid Gertrudsvik, blir intresserad när han ser bilden över skogsområdet.
– Jo, jag ser hjärtformen tydligt. Jag visste inte om den.
Han berättar vidare:
– När vi tog över området för att bygga villor var vi noga och gjorde provgrävningar för att inte komma för nära.
Roger Eriksson, guide vid Psykiatriska museet vid Gertrudsvik, har själv arbetat som skötare på rättspsykiatrin på sjukhuset här i många år. Han har inte hört talas om kyrkogårdens hjärtformation.
– Nej, men jag har sett en ritning över hur det såg ut, med olika kvarter, gångar och två, tre stigar i nordostlig riktning. En hjärtform låter rimlig med tanke på var kyrkogården ligger, säger han.
Att hjärtat skulle komma från namnet Gertrudsvik tror han inte i och med att det från början hette Västerviks hospital.
Platsen som omgärdades av mörka täta björnbärssnår är mytomspunnen.
– Det sägs att om man går stigen runt, återvänder till utgångspunkten och snurrar tre varv ser man två gravstenar med samma namn, berättar Eriksson om den påstådda illusionen.