En av fyra elever flyttar

En av fyra elever i Västerviks kommun väljer att gå sin gymnasieutbildning på annan ort. För varje elev som flyttar ut får kommunen betala cirka 26 000 kronor till den mottagande kommunen. Mest drar Fordonsutbildningen i Oskarshamn. Men man har inga planer på att starta en fordonsutbildning i Västervik.

Nyss gick de ut nian, nu flyttar var fjärde till en annan stad. Andrea Persson i blått hår flyttar till Hultsfred, Amanda Thaberman i rosa klänning stannar kvar.Foto: Åsa Thaberman

Nyss gick de ut nian, nu flyttar var fjärde till en annan stad. Andrea Persson i blått hår flyttar till Hultsfred, Amanda Thaberman i rosa klänning stannar kvar.Foto: Åsa Thaberman

Foto:

Västervik2016-08-13 09:00

Nu till hösten börjar drygt 400 elever på Västerviks Gymnasium, men det kunde ha varit betydligt fler. 25 procent av eleverna som slutar nian väljer nämligen att flytta till en annan kommun för att gå en gymnasieutbildning.

Väldigt få elever flyttar däremot in till Västervik, något som gör att Barn och Utbildningsförvaltningen får betala dryga fakturor till andra kommuner.

– Vi budgeterar 25-27 miljoner för dessa cirka 100 elever som flyttar ut, berättar Jörgen Jonsson, gymnasiechef i Västervik. Vi får fakturor från andra kommuner och betalar till dem.

Fordon och naturbruk

Det som drar flest elever från Västervik är Fordon och Transport i Oskarshamn, men också Naturbruksprogrammen i Gamleby och vid Vreta i Linköping. Elever som är duktiga på sport brukar också komma in på Nationella Idrottsprogram runt om i landet. Andra elever flyttar till Stockholm för att gå artistiska utbildningar vid skolor med specialprofil.

Kan man inte starta en Fordonsutbildning i Västervik?

– Det vore roligt, men vi har inte ekonomi till det, säger Jörgen Jonsson. Att starta en sådan maskinkrävande utbildning medför stora kostnader. Det är enorma investeringar som måste till vad det gäller maskiner, personal, försäkringar och mycket annat.

Profiler

På Västerviks gymnasium har man istället satsat på profiler vid de olika programmen. Man kan till exempel gå ett vanligt nationellt program och ha inriktning mot fotboll, simning och teknik.

Jörgen Jonsson tror att det kommer att bli en förändring i framtiden.

– Skolverket vill ha mer samordning, så vi vet inte riktigt hur det kommer att se ut i framtiden.

– Vi har ändå klarat oss bra i ett nationellt perspektiv, vi har 75 procent av eleverna kvar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om