I grundsärskolan läser eleven de flesta ämnen som grundskoleelever läser, fast med ett annorlunda innehåll. Eleven får också betyg i samma årskurser. I träningsskolan, en inriktning inom grundsärskolan, läser eleverna däremot ämnesområden, till exempel kommunikation, verklighetsuppfattning och motorik.
– De allra flesta föräldrar är tacksamma för att barnen mår bra och utvecklas. Det är dock alltid föräldrarna som fattar det avgörande beslutet om deras barn ska läsa enligt grundsärskolans läroplan eller inte, säger Hanna Berg, specialpedagog inom central barn- och elevhälsa.
Inom grundsärskolan får de utvecklas efter sina specifika förutsättningar och efter andra kursplaner. Skolformen är också mer anpassad efter den målgruppen av barn.
Framtida utbildningar
Vilka elever är det som går i grundsärskolan?
– Eleven får börja grundsärskolan eller träningsskolan om han eller hon har en intellektuell funktionsnedsättning eller en förvärvad hjärnskada som gör att eleven inte når grundskolans kunskapskrav. Först görs en omfattande utredning som innehåller fyra olika bedömningar: en pedagogisk, social, medicinsk och psykologisk, säger Hanna Berg.
Utbildningen är anpassad efter elevens behov och förutsättningar, men innebär en begränsning när det gäller framtida utbildningar. Efter årskurs sex går grundsäreleverna vidare till ett högstadium, efter det finns två val på Västerviks gymnasium: hotell, restaurang och bageri eller fastighet, anläggning och byggnation. En del elever väljer att pendla till kommuner där det finns andra inriktningar. Träningsskolans elever går på Fågelbäret till och med nian för att sedan söka det individuella programmet på gymnasiet. Sedan kan de söka till en verksamhet inom daglig omsorg.
Alla elever tillsammans
I Västerviks kommun är cirka 25 elever inskrivna inom grundsärskolan, varav tolv i träningsskolan. På Fågelbärets skola finns en fast grupp med elever som läser ämnen i grundsärskolan, medan det i andra skolor finns elever som är integrerade i grundskoleklass. De som går på träningsskolan är på Fågelbäret eftersom de eleverna har svårt att nå kunskapskraven i grundsärskolans ämnen. De har ofta en måttlig eller grav funktionsnedsättning. De eleverna behöver mer stöd och hjälpmedel. Därför finns minst en vuxen per elev i den gruppen.
– Grundsärelever kan läsa en del ämnen tillsammans med grundskolans elever. Det går att individanpassa, säger specialpedagog Maria Grahn.
Eleverna inom grundsär, alltså även träningsskolan elever, deltar i aktiviteter tillsammans med grundskolans elever när det passar, temadagar eller kulturella aktiviteter till exempel. Det är viktigt för alla barn som går i grundskolan att se att vi är olika.
Slår hål på myten
Inom grundskolan sker regelbundet satsningar på vidareutbildning av personalen, så även inom grundsärskolan. Pedagogerna har genomgått "läslyftet" under ett par terminer, nu är man mitt uppe i "mattelyftet".
– Satsningarna är till för att vi ska utveckla undervisningen och oss själva, säger Hanna Berg.
Specialpedagogerna vill gärna slå hål på myten att grundsärskolan enbart är förvaring och lek hela dagarna. Det är stort fokus på formativ bedömning och att utveckla undervisningen.
– Vi tror att det handlar om förutfattade meningar och okunskap. Våra elever går i en riktig skola de också, i enlighet med Skolverkets uppdrag. Precis som alla andra. Att jobba med de här barnen är en extra utmaning det är väldigt spännande att följa deras utveckling, säger specialpedagog Agneta Karlsson.