I Sverige går cirka 40 procent av energiförbrukningen till att värma och kyla fastigheter. Många fastighetsägare gör redan stora energieffektiviseringar, men de flesta har goda möjligheter att göra ännu mer, säger Mats Bjelkevik vd Indoor Energy.
Sammanställningen visar att 126 byggnader i Västervik klarar kraven som ställs på en nyproducerad byggnad. Det motsvarar 10 procent av byggnaderna. Två byggnader hamnar i den allra bästa kategorin med en energiprestanda under 50 procent av kravet för en ny byggnad. I sammanställningen ingår endast de byggnader som har klassificerats sedan energiklassning infördes 1 januari 2014.
Med andra ord är det 90 procent av byggnaderna som missar energimålen.
Solna ligger högst
I Sverige som helhet lever 19 procent av fastigheterna upp till kravet för nya byggnader. Endast 0,9 procent hamnar i den bästa kategorin. Högst andel fastigheter som klarar kravet finns i Solna med 55 procent och lägst finns i Torsås med 6 procent.
Nyproducerade fastigheter måste vara energisnåla, men även ägare till äldre fastigheter har stora möjligheter att med små åtgärder spara både energi och pengar. Det är enklare att energieffektivisera gamla fastigheter än vad många tror, säger Peter Arvidsson vd Ömangruppen.
Av Västerviks 1 217 energiklassade byggnader tillhör två den bästa kategorin, A, medan 245 byggnader tillhör den sämsta kategorin G med energiprestanda över 235 procent högre än kravet för nya byggnader.