Den 24 meter långa stålbåten Scanö är städad och tömd på fisk. Den stora strömmingstrålen är utbytt till en mindre. En trål som forskarna ska använda för att ta upp torsk med, som märks innan den släpps tillbaka igen.
– Vi ska gå ut med forskare från SLU Havsfiskelaboratoriet under två veckor i Hanöbukten. Vi har haft projekt tillsammans med dem tidigare, säger Jörgen Nilsson.
Ett annorlunda uppdrag mot den vardag som väntar i september igen. Då jobbar de två, tre man åt gången. Går ut klockan fyra en måndagsmorgon, är tillbaka i Västervik sent på tisdagskvällen eller natten då de levererar fångsten till Sweden Pelagic. Byter delvis besättning, går ut igen och är tillbaka sent torsdag kväll eller natt. Fredagen ägnas åt att städa och jobba med båten. Lördag och söndag är de oftast lediga.
Intresse och yrke
Jörgen Nilsson har fiskat yrkesmässigt sedan han var 15 år. Hans pappa är också fiskare, farfar AM Nilsson var båtbyggare. Förmodligen var de flesta i äldre generationer fiskare och båtbyggare.
– Jag jobbade med pappa fram till 1989, efter det har jag haft egen båt.
Magnus Svensson började fiska yrkesmässigt år 2000, bland annat var han ett par år på en större båt på västkusten. Även hans släktingar har varit fiskare.
– Vi har livnärt oss av det skärgården ger sedan generationer tillbaka. Att fiska är både ett intresse och ett yrkesval, säger Magnus Svensson.
2004 köpte Jörgen och jag vår första båt tillsammans, en 17 meter lång träbåt. 2008 köpte vi den båt vi har nu.
Gott om strömming
Med Scanö fiskar de strömming och skarpsill. Årskvoten ligger på 2000 till 2500 ton, något som kan variera lite år från år.
– När jag började fiska med pappa hade vi en niometersbåt som vi fiskade torsk med, säger Jörgen Nilsson.
Det var gott om torsk då, vi kunde livnära två familjer på det. Idag är det väldigt dåligt med torsk.
Vad minskningen beror på vill Jörgen och Magnus inte spekulera om.
– Tillgången på strömming och skarpsill är i alla fall bra. Bestånden går alltid lite upp och ner, men de här arterna ökar hela tiden.
Långa fisketurer
Strömmingen och skarpsillen fiskas med trål, en stor garnstrut som släpar efter båten. Bästa fisket är mellan februari till april. Både när det gäller mängd och kvalitet.
– Vi åker tolv timmar bort som längst, mellan Gotland och Ryssland. Eller tio timmar norrut eller söderut, säger Jörgen Nilsson.
I juni, juli och augusti ligger båten stilla, en del av tiden på varv i Simrishamn.
Sedan några år tillbaka är även Jörgens tvillingsöner Alexzander och Marcus Hjalmarsson anställda på båten.
– Jag tyckte det var ett bra förstajobb efter skolan. Eftersom Jörgen och Magnus behövde folk blev jag kvar, säger Marcus.
Alexzander ser fisket mer som en livsstil. Om han inte jobbar på en båt så jobbar han med en båt, enligt pappa Jörgen (Alexzander var vid intervjutillfället ute och fiskade).
Liten återväxt
Magnus Svensson och Jörgen Nilsson säger att de ser ljust på framtiden, åtminstone när det gäller strömmingsbestånden. Men på det stora hela ser de ostkustfiskare som ett utdöende yrke.
– Sälen går hårt åt garnfisket. Den kommer ta knäcken på hela skärgårdsfisket eftersom den förstör näten.
– Det är också dåligt med återväxten när det gäller yrkesfiskare, säger Magnus Svensson, som i samma veva berättar att det finns en Alfred, sex månader, där hemma.
Vem vet. Kanske är trots allt nästa generation trålfiskare säkrad. Alexzander och Marcus har nyligen börjat sina yrkesliv. Om 20 år är det kanske Alfreds tur.
