Vi träffar musiechefen Olof Nimhed på Kulbacken i Västervik. Efter ett par dagars kyligt juliväder så har solen äntligen börjat skina för fullt igen. Att vi träffas beror på den senaste tidens personalförändring för museet i Västervik då flertalet av företages extratjänster håller på att försvinna. Extratjänsterna är arbetstillfällen som skapats med allmän finansiering i olika arbetspolitiska projekt. Då arbetsmarknadspolitiken förändras blir det ibland så att en del arbeten som skapats genom projekten försvinner.

Olof Nimhed berättar att museet har mellan 15-20 personer som omfattas av extratjänsterna och att det under året redan har varit flertalet som fått lämna sin anställning till följd av den ändrade arbetsmarknadspolitiken. De som berörs av extratjänsterna på museet har alla individuella arbetskontrakt med olika start- och slutdatum, därav blir personaltappet utspätt under året. Det handlar inte om någon uppsägning av personal utan att de projekt som personerna omfattas av löper ut och att det inte längre ges arbetsmarknadsstöd för liknande projekt.

– Redan i januari fick några lämna sina extratjänster här till följd av den ändrade politiken. Personerna gick direkt ut i arbetslöshet.

De som får de så kallade extratjänsterna är ofta människor som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden. Vissa av dem har stått utanför arbetsmarknaden länge.

– Vi är och vill vara ett socialt företag som ska kunna fungera som en språngbräda i livet, för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Olof Nimhed säger att museverksamheten och de övriga anställda i dagsläget inte kommer att påverkas av personalförändringen. Verksamheten gör vad den kan för att ta tillvara på den kompetens som finns bland personerna som omfattas av extratjänsterna. Även att de stora arbetspolitiska besluten oftast fattas på riksnivå så tycker Olof Nimhed att kommunen i Västervik gör ett gott arbete med att få så många som möjligt sysselsatta.

Om personalen som omfattas av extratjänsterna ses som en stark resurs, hur kommer det sig att ni inte kan ge dem en vanlig anställning?

– När arbetsmarknadspolitiken förändrar de stöd som ges till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden så har vi på museet inte längre en ekonomisk möjlighet att ha dem kvar. Men vi gör vad vi kan för att försöka hitta nya lösningar för de som hamnat i kläm.