Miljö- och byggnadsnämnden är den nämnd som ansvarar för kommunens myndighetsutövning gällande byggnadsfrågor samt miljö- och hälsoskydd. Det är nämnden som beslutar om ett bygglov ska avslås eller beviljas. Men politikerna i nämnden tycker att deras arbete försvåras, då vissa av kommunens detaljplaner är föråldrade. Nämnden får nämligen inte ta beslut som innehåller några större avvikelser från detaljplanerna.
– Det är ett angenämt problem eftersom det byggs även utanför Västerviks centralort. På många av dessa platser finns det väldigt gamla detaljplaner, som är från före kommunsammanslagningarna 1973. Det gör att de är gjorda i en helt annan tidsanda med helt andra förutsättningar och behov än vad vi har 2018, säger Akko Karlsson (MP), förste vice ordförande i miljö- och byggnadsnämnden.
Du menar att detta hämmar utvecklingen på landsbygden. På vilket sätt då?– När vi har detaljplaner som är förlegade och gamla så förhindrar det boetablering och utveckling som vi så gärna vill ha över hela kommunen.
Under senaste nämndsammanträdet togs ett beslut i en icke enig nämnd gällande en strandskyddsdispens. Ett fritidshus beviljades bygglov – trots avvikelser från detaljplanen. En av nämndens ledamöter som röstade mot bygglovet var Vänsterpartiets Leif Svenson.
– Vi i nämnden har inte laglig rätt att släppa igenom sådant som inte tillåts enligt detaljplanen. Sedan om det är fel på detaljplanen så är inte det vårt ansvar, det är samhällsbyggnadsenhetens. Men det är tråkigt att den som söker bygglov hamnar i kläm, säger han.
Varför var ni i nämnden oeniga i beslutet?– Vi kan ju inte ändra på lagen, men vissa trodde ju att man kunde göra det. Jag reserverade mig till förmån för kontoret, för om jag går emot lagen ena gången och inte andra gången, vad ska jag då råda tjänstemännen när de ringer och rådfrågar? Det viktigaste är att vi är lagenliga eftersom vi är en myndighetsnämnd och vi kan bli fällda om vi begår lagbrott, säger Leif Svensson.
– Det klart att samhällsbyggnadsenheten måste uppgradera detaljplanerna. Om det är på någon plats som vi har behov av inflyttning och nyetablering så är det på landsbygden.
När vi når Daniel Niklasson, samhällsbyggnadschef i Västervik, känner han till problemet med föråldrade detaljplaner. Han berättar att arbetet med att uppdatera kommunens detaljplaner sker kontinuerligt.
– Det är väl egentligen så att det finns ett antal detaljplaner som är från början av 1900-talet. De är ju tagna enligt en betydligt äldre lagstiftning men hänger med tills det kommer en ny detaljplan. I vissa fall har vi upphävt detaljplaner som faktiskt varit för inaktuella. Men arbetet med att uppdatera detaljplaner är något som sker på lång sikt och det sker allt eftersom.
Vad är det som avgör vilka områden som ska prioriteras?– De planer som prioriteras i första hand är de som har ett stort allmänintresse och en större grad av samhällsutveckling. En plan som kanske har stor betydelse för den enskilde kanske inte har lika stor betydelse för samhällsutvecklingen i stort, säger Daniel Nilkasson.
– Detta går ju i vågor och i vissa områden sker många besvärliga bygglovsansökningar i förhållande till planen. Sedan kan det vara flera år där det inte är några problem, så det varierar väldigt mycket över tid. Det är ett kontinuerligt arbete och vi har en dialog med miljö- och byggnadsnämnden om vilka vi ska prioritera.