Att återvinna så mycket som möjligt av det som förr hamnade i soppåsen har länge varit målet för Västervik Miljö & Energi.
2012 påbörjades en matavfallsinsamling, där det är tänkt att alla matrester och en del annat komposterbart ska hamna.
Vår tidning har följt matresternas väg, från bruna påsen under köksbänken via lastbilar till Linköping och tillbaka till Västervik och närliggande åkermark.
I Västerviks kommun har man valt att samla in matavfallet i papperspåsar. Något annat är otänkbart, enligt Agneta Westerberg, miljöhandläggare på Västervik Miljö & Energi.
- De gröna påsar som en del använder är av plast och även om 80 procent av plasten är återvunnen så är det likväl icke förnyelsebar råvara som används. Det finns också påsar som är gjorda av majsstärkelse, men inte helt och hållet. En viss del är plast även där.
- Visst är det smidigt att bara lägga ner allt i en plastpåse, men vi kan inte bara titta på bekvämligheten. Vi måste tänka miljövänligt. De bruna papperspåsarna är tillverkade av miljövänligt och förnyelsebart material som bryts ner snabbt.
- Eftersom det finns en risk med att det kommer ut små fragment av påsarna vid spridning på åkermark är det bättre med nedbrytbart papper än med plast, som det tar flera hundra år att bryta ner. Under 2015 tog EU fram en ny lag om att användandet av plastpåsar kraftigt ska minskas och genom att fortsätta använda papperspåsar bidrar vi till att nå det målet.
Målet är att Västerviks kommun, såväl 100 procent av kommunala verksamheter som 90 procent av privatpersonerna, ska sortera förpackningar och matrester innan 2020. I dagsläget är alla villaområden i Västerviks kommun, och ett flertal bostadsrättsföreningar, igång med systemet för matavfallsåtervinning.
-Det innebär att det är mellan 30 och 40 procent av alla matrester som återvinns när det gäller privata hushåll.
I somras genomfördes ett test där flera olika matavfallspåsar testades. Detta eftersom man inte var helt nöjd med den bruna påse som använts sedan 2012.
- Vi märkte av en försämring när det gällde kvaliteten. Nu har vi låtit familjer testa tre olika påsar, och kommit fram till en som är mycket bättre än de andra. Vi ska nu ta ställning till en ny upphandling, säger Agneta Westerberg.
Läs mer i måndagens papperstidning
Från matrester till jordförbättring
"Kunskap är viktigt för att återvinningskedjan ska fungera."
Hugo Dunge vet hur man ska göra med clementinskal. De hör hemma i den bruna påsen, inte i slasken eller soporna. Foto: Lena Dahlberg
Foto:
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!