En av flera musselodlingar som ingått i projektet har funnits i Tjust skärgård, vid Hasselö.

Susanna Minnhagen som varit projektledare från Sveriges sida förklarar att man genom projektet velat samla på sig kunskap om musselodlingarnas effekter.

Den primära avsikten med odlingarna har varit att få bort de övergödande näringsämnena kväve och fosfor ur havet.

Bara i Kalmar län har man tagit upp 35 ton kväve via odlingarna under treårsperioden. Totalt skördades 180 ton musslor från Östersjön inom ramen för projketet, där partners från

Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Lettland och Etsland medverkat.

– Resultatet visar att de småskaliga musselodlingarna inte hade någon negativ påverkan på miljön, säger Susanna Minnhagen.

– Men mätningar under en lite större odling i Kiel-bukten visade på ökad sedimentation under musselodlingen. Överraskande nog blev det ändå en positiv miljöeffekt. Musselodlingen lockade nämligen till sig många arter av bottendjur som rörde om och därmed bidrog till att syresätta sedimenten under odlingen, förklarar hon.

Minnhagen menar vidare att det i dagsläget är fullt möjligt att, efter en anmälan, börja odla musslor till foderråvara.

– Det är en bra proteinkälla och förhoppningen är att hitta ett vettigt användningsområde för musslorna. Exempelvis kan de produceras för lantbruket och användas till foder.

Problemet är att få ekonomi i det hela.

– Musselmjöl är ännu så länge dyrt att tillverka jämfört med andra proteinmjöl, säger hon.

Odlingen vid Hasselö var den som producerade mest musslor per yta i hela projektet.

Förklaringen står att finna i skärgårdens lugna och näringsrika vatten.

Arbetet med att skörda musslorna genomfördes med hjälp av Hasselö fiskevårdsförening.