Gunvald Bruce är 83 år och han har varit intresserad av dialekter allt sedan barnsben. Hans släkt kommer främst från Blackstad, Hallingeberg och Odensvi. Orden och de lokala uttrycken har kommit med modersmålet.
– Det kallas för modersmål, eftersom barnen var hemma med sin mamma, medan pappan var borta hela dagarna för att arbeta. Deras språk kom från modern, inte från fadern, säger Gunvald Bruce.
Han håller på att sammanställa en skrift in i det sista. Skriften trycktes under tisdagseftermiddagen och under natten mellan måndag och tisdag skrev han in ytterligare tre ord. Det var kas, kogubbe och bakåkare.
– Kas måste sättas i ett sammanhang. ”Ja tror unga tar kas på ma”. Jag tror ungarna tar kål på mej, skulle man kunna säga idag.
Kogubbe är en äldre eller handikappad man som inte längre orkar göra det tyngsta arbetena på gården.
– Han fick istället se till att djuren på gården fick mat och att de hade det bra.
Bakåkare, var en som satt bak på lastbilsflaket. Hans uppgift var att vara med att lasta av det som låg på lastbilsflaket.
Över tusen ord
Gunvald Bruce har samlat lokala ord i hela sitt liv. Han har skrivit ner över tusen ord som nu är tryckta i en skrift. Varje ord har en text bakom sig som berättar var ordet har talats och vilken betydelse det har haft.
Av alla dessa ord har han hittat nio ord som inte finns någon annanstans än i Tjust. Ett av de orden är fälk.
–Det beskriver ett ytskikt. En hal och kletig yta. Ålen har fälk, likaså kan en hemost få fälk då den börjar svettas och bli kladdig.
Han har tittat i Svenska akademins ordlista och i Elof Hellquist ordbok Svensk etymologisk ordbok, från 1920 utan att hitta det ordet någonstans.
– Jag tror att det ordet kommer från kustfiskarna längs med Tjustkusten. Jag har hört ordet från Ukna i norr till Frödinge i söder. Det är väldigt lokalt ord.
På söndag presenteras skriften av Kunskapskällans vänner på Västerviks gymnasium. För Gunvald Bruce har ett livsprojekt blivit klart.
– Jag ska inte gå i graven utan att jag har lämnat mitt samlande vidare.