– Handlingen är förlagd till en avfolkningsbygd, berättar P-O Ilhammar, som står för manus och regi. Kvar i byn Ödemåla finns fyra bönder och deras käringar. Macken, caféet och affären har slagit igen. Avfolkningen är ett stort problem som stöts och blöts av "gubbera" på bänken med en ölback, allt medan kärringarna försöker få ordning på sina äkta hälfter eftersom de i sin tur fått uppleva religionens ljus via de bönemöten de bevistat.
Kärringarna jagar gubbarna, gubbarna försöker smita undan, länsman jagar den stackars Petter Niklas som allt mer framstår som en riktig häradsbetäckare. Dessutom är det en lokalreporter som smyger runt med kamera och tar allt annat än smickrande bilder av byns kvarvarande befolkning.
Förvecklingarna är många och spinns på ett humoristiskt, lättsamt och ibland dråpligt sätt runt det centrala dramat, vad ska egentligen hända med bygden där vi lever. Flera idéer prövas och man kommer till slut fram till att någon form av sångfestival borde göra susen. För att få arbetsro skickas käringarna iväg till Stockholm, där de ska få åka i Katarinahissen.
Kommer käringarna tillbaka? Blir det någon festival? Och framförallt vad kommer hända med Ödemåla?
– Jo, det blir ett lyckligt slut för alla i Ödemåla, men jag tror inte någon kan räkna ut i förväg hur det kommer att sluta, avslöjar P-O Ilhammar.
Trots hög medelålder är det energi i ensemblen, som med rutin och känsla för timing får föreställningen att flyta fint. Stundtals är det riktigt mycket folk och händelser på scenen och det är inte alla skämt som är verbala, den observante kommer kunna se ett antal subtila små roligheter som händer i periferin. Lägg till ett par rejält oväntade överraskningar och därmed blir årets upplaga av Gjuteriteatern till en skrattfest som inte bör missas. Premiär den 1 september. Sedan ytterligare tre speltillfällen den 2, 15 och 16 september.