Har gått i pension – men jobbar fortfarande

Undersköterskan Inger Bolmelid har arbetat på Västerviks sjukhus i 55 år. Men än har hon inte fått nog. Att fortsätta arbeta även efter pensionen kan ge lite guldkant åt tillvaron när pensionspengen inte medger några större utsvävningar, menar hon.

Inger Bolmelid.

Inger Bolmelid.

Foto: Lotta Gometz

Västervik2019-08-19 18:00

– Men framför allt är det värdefullt ur en social aspekt, lägger hon till.

Inger Bolmelid är en av ett 20-tal personer som regelbundet täcker upp på sjukhusets avdelningar.

För egen del har hon egentligen aldrig haft något längre uppehåll från arbetet efter att hon slutade sin fasta anställning. Det innebär att hon följt med i de förändringar som skett i form av nya administrativa verktyg och arbetssätt.

– Samtidigt förblir ju det grundläggande arbetet med människor detsamma, säger hon.

Just detta att hon numera arbetar när hon själv vill är en skön känsla som gör att det blir lite extra roligt att gå till jobbet.

– Det är ju på mina villkor. Jag kan tacka ja eller nej när jag blir tillfrågad.

Som regel brukar det bli mellan två och åtta arbetspass per månad – natt- som dagtjänstgöring blandat.

I inte mindre än 40 års tid arbetade Inger på akuten men de sista tio åren innan pensioneringen tjänstgjorde hon på ortopeden och det är här hon har fortsatt på timmar.

Vi träffar henne just som hon ska gå på ett kvällspass. Kollegorna som jobbat dag intygar att det är av stort värde för dem att kunna ringa in erfaren personal, som Inger, när behov finns.

– Det var ju en stor grupp 40-talister som gick i pension för några år sedan och då försvann en del erfarenhet med dem. Det är ju bra med både unga och äldre, nya och mer erfarna, på en arbetsplats, menar de.

Mia Nilsson, HR-chef på Västerviks och Oskarshamns sjukhus, kan bara hålla med.

– Det är oerhört värdefullt med pensionärerna som kan hoppa in. Inte minst under sommar- och semesterperioderna då det kan vara extra pressat på personalsidan, menar hon.

– Sammanlagt har vi mellan 20 och 25 pensionärer som är timavlönade på Västerviks sjukhus. Det handlar om fem-sex barnmorskor, tio sjuksköterskor och lika många undersköterskor.

Men varför vill man egentligen fortsätta arbeta när man inte längre måste?

– Jag har alltid älskat att ta hand om patienterna, och jag vill inte bara sitta hemma, svarar Inger Bolmelid.

– Sedan tycker jag att det är roligt att ha yngre människor omkring mig. Jag tror att man håller sig lite piggare på så vis.

– Men jag ser också till att tillbringa mycket tid med barn och barnbarn, och med mina väninnor. Vänskap är viktigt för hälsan, konstaterar hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om