En utsikt som inte gör ont att titta på. Grannhunden Maja skymtar i bakgrunden.
Annelie Lundh, 56 år, växte upp inne i Västervik, men har som vuxen under många år bott i först Mörlunda och senare på olika platser i Östergötland.
Av en händelse fick hon för sig att hon skulle svänga in och titta på gården Lilla Hörtingerum mellan Västervik och Verkebäck, där hon hade häst och red som barn.
Det blev ett nostalgiskt och glädjefyllt återseende.
Sedan kommer det egendomliga: bara några dagar senare fick hennes man se en annons om att det fanns ett hus man kunde hyra just där.
Och nu sitter vi på deras altan fem år senare och blickar ner mot den blå, solglittrande Verkebäcksviken. Det var faktiskt just den sistnämnda som starkt bidrog till att Annelie valde att återvända till Västervikstrakten. Hon saknade nämligen havet.
På gården Lilla Hörtingerum hade Gunnar och Svea Hallgren i slutet av 70-talet många shetlandsponnyer, minns Annelie. När hon fick en egen häst, new forestponnyn Bacus, var han inackorderad där, så Annelie har många minnen kopplade till hästar på platsen.
Hennes första "hästtokiga" period höll i sig tills hon var 15–16 år.
Mot slutet av tonåren tog musiken allt mer tid i anspråk, inte minst i form av olika talangjakter.
– Det började med att en musiklärare tyckte att jag sjöng bra, säger Annelie, som under en följd av år var med i ett stort antal talangtävlingar.
Ett särskilt intensivt år var 1986, när hon deltog i sammanlagt 13 talangjakter, varav hon vann elva och kom tvåa i två.
Här gick E22 förr mellan Västervik och Verkebäck. Annelie står mitt på den väg som tidigare hette Riks 15, senare E66.
Några år senare började hon som dansbandssångerska. Ett band som hon länge var med i var Dimes, som 2006 blev Callisto. Det var när Stefan började där. Även han var från "dansbandsvärlden".
Tycke uppstod, som det brukar heta. Paret flyttade ihop året därpå och fortsatte spela tillsammans i Callisto.
Länge bodde Annelie och Stefan på olika platser i Östergötland, innan möjligheten att hyra ett hus i Lilla Hörtingerum dök upp. Där bor de nu tillsammans med sina fem hundar Leo, Stella, Alfie, Astrid och Siri, samt lånehunden Bosse, som egentligen tillhör Annelies mamma.
Katter finns det också i familjen: Mannie, Skrutt, Billy, Hurry och Elsa.
Dessutom en fågel som säkert många Västerviksbor är bekanta med: papegojan Jack, som i tio år fanns på Djurmagazinet i Västervik, men som numera är en del av familjen Lundh. Han är ganska pratsam, fast tyvärr inte just när vi är där och hälsar på.
Utöver detta har Annelie tre hästar: Bravissima, Max och Esther. Hon återupptog sin barndomshobby efter ett antal års uppehåll och håller nu på med såväl dressyr som westernridning.
Papegojan Jack bodde i tio år på Djurmagazinet och är en välkänd Västerviksprofil.
Djuren tar förstås en hel del tid i anspråk för makarna Lundh, men de har även varsitt heltidsjobb som också ska hinnas med. Han är säljare på Yamaha och jobbar hemifrån. Hon är samordnare på Annagården i Västervik.
Samtidigt är de fortfarande aktiva som musiker i Callisto. Det varierar hur många som är med i bandet. Ibland är de flera, men ofta är de bara en duo.
Nu närmast kommer Annelie och Stefan att ha en spelning i Stadsparken i Västervik. Det blir på kvällen den 17 juli.
De brukar också spela på äldreboenden. Då är det dansbandsmusik som gäller. Annelie blir rörd, när hon ser förvandlingen som musiken står för hos de gamla.
Innan dess har de kommit dit med sina rollatorer och pratat om hur ont de har. Sedan börjar själva spelningen.
– Då släpper de sina rollatorer och dansar. Det är skithäftigt! säger Annelie.
Annelies häst Max och inackorderingen Valle har skydd mot bromsar och flugor.
Hundarnas minnesplats. Här finns bilder på Charley och Doris.
Annelie Lundh är djurvän och har inte mindre än fem hundar, plus en lånehund. Med på bilden är även maken Stefan.
Det är bra med en stor soffa, om man har många hundar.