Äntligen fick Viola Torlamb vara den hon var, bli sedd och hörd för det hon gjorde och inte kommenterad för sin asperger. Teatern blev en ledning och dörröppnare för henne, såväl på scen som i livet.

­– Teatern går hand i hand med det vardagliga livet. Den har gett mig en trygghet och en större självsäkerhet. Begår jag ett misstag på scen, vet jag att det bara är att göra om och göra rätt. Samma inställning har jag till livet, säger Viola Torlamb.

Som barn fick hon återkommande utbrott och satt ofta sysslolös. Vägen till teaterscenen var inte självklar - förrän några av hennes lärare i grundskolan tyckte att hon var en "teaterapa". När en teatergrupp startades i Västervik 2014 började hon engagera sig. Det visade sig att hon var bra. Den talangen tog henne till teaterskolor i Motala, Visingsö och England. Nästa steg: svenskkända teatergruppen Glada Hudik.

– Det började med att jag och teatergruppen från Västervik träffade dem i Portugal på ett träningsläger år 2015. Där repeterade vi ihop och hade en gemensam föreställning. Sedan gjorde vi två liknande resor och bibehöll kontakten med de ansvariga hos Glada Hudik. Till slut frågade jag om jag fick gå med i gruppen. Det fick jag.

Till hösten flyttar Viola Torlamb upp till Delsbo för att en gång i veckan repa med Glada Hudik. Där ska hon vara tills vidare. Men drömmarna tar inte slut där.

– Jag gör teater för att jag älskar det och inte för att bli känd. Sen har jag en barndomsdröm att få spela en Disneyfigur i en film, säger hon och skrattar.