Andreas Önnerfors personliga favorit i genren är Umberto Ecos "Begravningsplatsen i Prag".
– Konspirationsteorier har faktiskt mycket gemensamt med ett antikt drama eller en bra "dussinroman", säger idéhistorikern Andreas Önnerfors.
"Konspirationslitteraturen", om vi får lov att kalla den så, uppkom i slutet av 1700-talet som en del av den gotiska fiktionen. En subgenre handlade om ordenssällskap, på tyska kallad ”geheimbundlitteratur”, där idén odlades om män i kåpor i hemliga brödraskap vilka träffades på undanskymda platser där de utarbetade planer för att störta världen, manipulera kungar och så vidare.
– Först i genren var den brittiske politikern Disraeli med sina böcker "Coningsby" (1844) och "Tancred" (1847) som just handlar om tvivelaktiga män som styr planeten.
Därifrån har det sedan fortsatt.
Andreas Önnerfors nämner Dan Brown som en nutida mästare i genren.
– Han bygger hela tiden sina romaner kring konspirationer och kontra-konspirationer som slutligen uppdagas och avslöjas.
– Men min personliga favorit är Umberto Ecos "Begravningsplatsen i Prag".
Önnerfors plockar fram ett utdrag ur boken där Eco låter sin ärkekonspirationsteoretiker Simonini spinna fritt:
”Låt oss tänka sammansvurna som kommer från världens alla hörn för att representera sin sekts tentakler som sträcks ut till varje land, låt oss samla dem i en glänta, en grotta, en fästning, på en kyrkogård, i en krypta, bara det är någorlunda mörkt (...)."
"Jag har alltid känt personer som fruktat en dold fiendes komplotter, och denne fiende var judarna för farfar, frimurarna för jesuiterna, jesuiterna för min garibaldinske far, carbonari för kungarna i halva Europa, kungen hetsad av prästerna för mina kamrater mazzinianerna, illuminaterna i Bayern för polisen i halva världen och så vidare, vem vet hur många fler det finns här i världen som tror att de hotas av en konspiration. Här finns alltså en form att fylla i efter behag, åt var och en sin komplott.”
Anton Berg släppte härom året en roman om en konspiration som pågått i sekler: "De aderton". Händelserna utspelar sig delvis i Tjustbygden.
Det är inte ovanligt att konspirationsteorier har en antisemitisk grund.
Precis som tidigare i historien utgör konspirationsteorier om judar även i vår tid en viktig beståndsdel i antidemokratiska ideologier och rörelser.
Och liksom tidigare i historien är det i dag ofta kriser och konflikter, nationella eller globala problem, som aktiverar antisemitismen.
– Romanen "Biarizz", från 1868, sägs vara den första konspirationsteoretiska boken med ett antisemitiskt innehåll, säger Andreas Önnerfors.