Man märker fort att man inte kommer hit oanmäld när två gäss möter mig så fort jag kliver utanför bildörren. Det blir förstås ett fasligt väsen när gässen saluterar min ankomst.
- Det är Acka och Mårten, dom har varit här ett år nu. Acka är kärvänlig och vill gärna bli klappad, men Mårten får man inte röra, säger Helena Levkovic som kommer ut för att möta mig på gårdsplanen.
Att ta hand om misskötta djur har blivit en livsuppgift för Helena och hela hennes familj, ett sätt att tänka som hon fått ärva från sina morföräldrar.

Fullt i hönshuset
- När jag var liten var jag mycket hos mormor och morfar, så det är nog deras sätt att behandla djur som jag tagit efter.
De såg på djuren på gården som sina vänner och det tankesättet har jag också haft med mig i livet.
Till gården i den norra delen av kommunen flyttade Helena och sambon Magnus för tre år sedan och det var först där som de fick utrymme nog att utöka verksamheten för djur som har det svårt.
- De första djuren som kom hit var några höns, som ägaren skulle avliva. Vi tog hand om dom och det blev startskottet till att även ta hand om äggen de värper. I dag har vi 70-80 höns och en egen äggkläckningsmaskin där kycklingarna föds, berättar Helena mitt i hönshuset som nyligen blivit tillbyggt.