Jaktpremiären - en stor naturupplevelse

Det är tidig morgon och landskapet tonar sakta fram ur den blågrå gryningen. För de flesta är det en sensommardag i augusti. För jägarna är den 16 augusti dagen D - jakten på råbocken kan börja.
Tom Josefsson har lovat ta med mig på viltspaning, och om jag är riktigt tyst får han kanske möjlighet att skjuta en kronhjortskalv. De få rådjur som finns på jaktmarken vill han lämna ifred.
- Här är det kronhjortarna som behöver hållas efter. Och så vildsvinen förstås!
Tyst, tyst smyger vi fram mot åkerkanten. Vi blir rikligt belönade - två stora kronhjortar betar på den feta vallen. Då och då höjer en av dem på huvudet för att se efter att allt är lugnt. Det är en fantastiskt upplevelse att se de majestätiska djuren så tydligt. Skrämda av ett fjärran skott lunkar de in i den täta blandskogen och även vi fortsätter vår vandring.

Gott om vilt
Tre tranor trumpetar högljutt när de flyger över den daggvåta åkern och en dovhjortskalv flyr förskrämt in mot den väntande hinden.
- Det är viktigt att titta bakom sig ibland, särskilt nu när vi har vinden i ryggen, säger Tom.
Knappt har han sagt det förrän vi hör ett grymtande. Jag vänder mig om och där det nyss var en öde åker springer ett myller av vildsvin. När de känner vittring av våra spår skyndar de sig in i den täta lövdungen. Wow. Nån bild hann jag inte ta, men den fastnade ändå för alltid.

Pärlband av svin
Vi sätter oss på en höjd för att invänta de kronhjortar som Tom hoppas på. Väntan är inte förgäves, men istället för hjort blir det återigen vildsvin. En sugga plaskar bäcken fram med ett gäng kultingar efter sig. Återigen är det doften av människa som ändrar hennes tänkta vandring och med ett grymtande drar hon snabbt upp mot skogen igen, pärlbandet av kultingar efter sig. Tolv, tretton stycken. Minst. Wow. Den här gången hann avtryckaren med . Kamerans alltså. Tom fick nöja sig med en synupplevelse han med.