Katja har ett outtömligt intresse för biodling och är nu även föreslagen som suppleant i Biodlingsföretagarnas styrelse, en branschförening för biodlare som på hel- eller deltid har sin utkomst från biodling.
Familjen består av Katja, sambon Robert Zajic samt barnen Axel som är fem år och Knut som är två och ett halvt år. Hela familjen ser alltid fram emot att åka till Småland och Hjorted. I Borghult har nämligen Katja största delen av sin biodling och Robert har där sin skog och sina jaktmarker sedan många år tillbaka, där tidigare hans morfars bror var jaktledare.
Född i Östtyskland
Att Katja hamnade i Hjorted är en lång historia. Hon föddes i Östtyskland, strax utanför Berlin, år 1980, nio år innan muren föll. Pappan var ingenjör och mamman lärare. Som barn kom Katja tidigt med i pionjerorganisationen som hade till uppgift att skola barnen politiskt för framtiden. Detta var inget som Katja märkte av, det var mest lek. Hon såg verkligen fram emot att, när hon blev något äldre, få möjlighet att vara med i ungdomssektionen.
Besvikelsen blev därför stor för Katja när muren föll år 1989. Hennes drömmar gick i kras.
- Nu försvann ju alla mina förhoppningar att få vara med i gemenskapen och ha roligt med de äldre ungdomarna i pionjerorganisationen. Detta grämde mig. Men sett i backspegeln tycker jag självklart att det som hände var bra, vi fick ju en helt annan frihet.
- Helt plötsligt var allt fritt och exempelvis fick vi, när vi besökte västsidan första gången, en välkomstpeng. Det jag valde att köpa var ett par Adidasskor, minns Katja än idag.
Andra positiva upplevelser var att alla nu kunde resa vart man ville. Istället för att exempelvis bara göra skidresor till Tjeckien gjorde nu familjen istället resor till bland annat Alperna.
Utbildning
Skolåren fungerade utmärkt för Katja, kanske delvis beroende på att hon hade välutbildade och förstående föräldrar. Hennes dröm var att bli ingenjör, det fanns inget annat hon kunde tänka sig.
Hon läste först på gymnasium i Östtyskland och sedan vidare till ekonomiingenjör på en teknisk högskola utanför Berlin. År 2004 tog Katja en utbytestermin på universitetet i Linköping, dit hon sedan också flyttade.
Katja ville lära sig svenska "på riktigt". Hon genomgick därför en grundkurs i svenska för att få samma behörighet som svenska gymnasieelever. Samtidigt som hon läste på heltid, hade hon ett deltidsjobb i Linköping.
Ett år senare flyttade Katja till Stockholm och fick sitt första fasta jobb, som hon efter ett tag tyckte saknade utmaningar. Genom tidskriften Ny Teknik hittade hon en utbildning till kärnkraftsingenjör i Uppsala. Hon bedrev sina studier mycket målinriktat.
- Man måste i livet visa allt man kan, menar Katja. Jag ska visa dem, tänkte jag ibland om mina föräldrar och vänner. Man måste ju leva ut sina drömmar.
Prisad
Som bevis på hennes studievilja och studieresultat visar Katja upp ett diplom hon har på väggen hemma i Tullinge. År 2011 fick hon nämligen motta en hedersvärd utmärkelse, Sigvard Eklunds Prize 2011 Uppsala Universitet, för sitt examensarbete. Prispengarna gick till Katjas första bil för att kunna veckopendla till OKG, kärnkraftverket i Oskarshamn.
- Jag är mycket tacksam för systemet i Sverige, att man kan ta tjänstledigt för studier, säger Katja. Med det menar jag att kunna utvecklas utan att behöva säga upp sig i första taget.
- Det var viktigt för mig att visa pappa, farfar och hela släkten i Tyskland att jag lyckats, tillägger hon.
Lärandet har gått som en röd tråd genom hela Katjas liv och gett henne en djup insikt och en vision hon gärna delar med sig av.
- Vi måste rusta våra barn att bli bäst i att vara människa. Det gäller inte att lära barn att göra hur de blir tillsagda - det kan en robot mycket bättre - utan att lära barnen att göra rätt ur ett socialt perspektiv och att allt kan göras på 1000 olika sätt, att lära barnen att reflektera om sig och sina styrkor och sin plats i samhället och att argumentera för sin sak. Vi ska lära dem att vara nyfikna, att kombinera befintligt till nytt, att vara sociala varelser som har lätt att motivera sig själva, att hitta sin motivation och motivera andra.
Idag arbetar Katja som konsult på ÅF Sverige, ett ingenjörs- och designföretag inom energi, industri och infrastruktur, men är för närvarande tjänstledig för att jobba inom det egna företaget med metoder för koncept och strategier samt bygga nätverk inom området biprodukter.
Kakhonung
Katja delar gärna med sig av sina erfarenheter via nätverk på bland annat Facebook och ett av hennes största intressen är ju biodling. Givetvis har hon en nätverkssida även om detta och en av hennes stora produkter, som hon är ganska ensam om, är kakhonung. Det är honung i vaxkakan direkt från bikupan och är det ursprungliga sättet att äta honung på. På bara tre till fyra månader har hon fått ett allt större nätverk.
När det är dags för försäljning av kakorna brukar det bli långa köer utanför familjens villa i Tullinge och bilar står parkerade längs hela gatan. Det mesta av kakhonungen säljs till nysvenskar, vilket kanske inte är förvånande.
- Fast även i Sverige åt man förr i tiden honung direkt via kakan, men det är något som verkar vara bortglömt idag, menar Katja.
Hon har förädlat sättet att ta fram kakorna på och hoppas att fler ska få upp ögonen för denna delikatess.
Borghult
Idag har Katja två bisamhällen i Tullinge, men hela 22 samhällen i Borghult samt trakterna kring Hjorted och mot kusten ända ner mot Oskarshamn. I år har hon som mål att dubbla antalet bisamhällen.
Katjas verksamhet kallas Borghults Honung efter gården Borghult utanför Hjorted.
- Vi är och brukar tillbringa varannan helg och hela somrarna i Borghult. Jag ville ha något att göra även där, så jag gick en biodlarkurs och på den vägen är det, skrattar Katja. Walle Johansson i Hjorted har varit min lärorika mentor och jag har givetvis fortfarande ett tätt samarbete med honom. Och när jag blev tillfrågad om ordförandeposten i Ankarsrums Biodlarförening kunde jag ju inte tacka nej.
Som det energiknippe Katja är, kommer vi säkert att få höra talas mer om henne framöver. Vad gäller biodling ser hon på hela processen och hennes tankar kretsar hela tiden kring detta och hur hon i framtiden ska driva företaget vidare med stordrift och framåtanda.