Jimmy Hammarquist bor i Silverdalen i Hultsfreds kommun och jobbar med matleverans i Vimmerby kommun. En vanlig dag på jobbet i början av november körde han mot sista kunden längs riksväg 40.
– Jag såg något vitt på vägen. Jag var ju själv tvungen att köra över henne, så att hon hamnade mellan hjulen, berättar Jimmy.
Han stannade vid den närliggande busshållplatsen.
– Jag tänkte att jag var tvungen att flytta på henne, så att hon inte skulle förstöras mer. När jag började gå mot henne kom det fler bilar som också körde över henne. När det kom en långtradare såg jag att hon reste på huvudet.
Det lilla vita knytet levde.
– Då gick jag ut i vägen och vinkade för att få stopp på trafiken så att jag kunde plocka upp henne.
Vad tänkte du? Vad fick dig att försöka stoppa trafiken för att rädda en katt?
– Jag tänkte nog inte så mycket.
Att en katt har nio liv har väl de flesta hört. Just den här lilla katten verkar ha fler än så. Eller åtminstone en skyddsängel, som alltså bor i Silverdalen. Jimmy flyttade katten till vägkanten och ringde sin chef och sina kollegor, sedan ringde han polisen. När han väntade i telefonkön började den lilla katten röra på sig.
– Hon var ju så rädd så jag satte henne i bilen. Hon gick från att vara paralyserad till att lägga sig i min bil som en vanlig katt. Det kändes fint.
En kollega tog sista matleveransen så att Jimmy kunde åka till veterinären i Vimmerby. Katten, som fått namnet Cleo av Jimmy, fick sedan övernatta hos veterinären i Vimmerby över helgen. Cleo opererades sedan omgående hos veterinären Satu Kärner på Öland, och har sedan dess bott hos Monica Johansson i Västervik.
Monica är en av de ansvariga på Västerviks katthem, och hon riktar en stor eloge till veterinären Lena D i Vimmerby som tog in Cleo i värmen.
– Utan henne hade nog inte Cleo överlevt, berättar Monica.
Trots dramatiken på riksväg 40 skadades "bara" Cleos svans och bakben. Svansen behövde amputeras, och bakbenet fick gipsas. Katthemmet startade en insamling på sin Facebooksida. På två dagar fick de ihop drygt 70 000 kronor.
– Vi hoppas att det ska räcka, säger Monica.
Det är första gången katthemmet i Västervik gör en så stor insamling. Annars ber de om bidrag då och då, till exempel genom att be följarna swisha summan för en kanelbulle på kanelbullens dag. Många bäckar små.
Vad tror du att det är som gör att så många vill hjälpa Cleo?
– Man blir nog bestört, över att så många kunde köra över henne utan att stanna, säger Monica.
Jimmy instämmer. Själv är han uppväxt med djur, och för honom var det självklart att stanna. Han vill absolut inte framhäva sig själv som någon slags hjälte, även om han blir rörd när han får berömmande kommentarer. Men uppenbarligen finns det många som inte resonerar som honom.
– Jag vet inte om folk kanske inte ser något värde i henne bara för att hon är en katt. Någon kommenterade på Facebook att fler säkert hade stannat om det vore en hund, säger han.
Vi träffar Cleo och jourhemsmatte Monica i slutet av november. Cleo verkar lyckligt omedveten om att bakbenet inte riktigt hänger med. Hon hoppar upp. Och ner. Och runt. Lägger sig upp och ned. Biter lite i undertecknads stortå.
– Hon är bara fem, sex månader, berättar Monica.
Det märks.
– Hon är verkligen jättego'. Direkt när hon kom hit och hade tittat runt lite började hon leka. Så hon är trygg och social, säger Monica.
Hon berättar att Cleo troligtvis fötts ute men varit runt människor och fått mat, men inte haft något hem. Trots det stora engagemanget kring Cleo har ingen ägare hörts av. Fall som Cleos, alltså katter som föds ute och saknar ägare, är den vanligaste orsaken att katter kommer till katthemmet i Västervik.
Snart kommer en ny lag, som innebär att både inne- och utekatter måste vara id-märkta och registrerade hos Jordbruksverket.
– Vi hoppas såklart att det kommer bli en förbättring för katterna. Men vissa som inte brytt sig hittills kommer nog tyvärr inte bry sig framöver heller, säger Monica.
Några veckor efter räddningsaktionen åkte Jimmy och hans sambo för att träffa Cleo i Västervik igen. Det blir inte sista gången de träffas.
– Det var jättemysigt att få leka och mysa med henne. Om ingen ägare hör av sig är förhoppningen att hon blir vår katt. Hon får gärna stanna hos oss, säger han.
Vill man bidra till katthemmets verksamhet kan man swisha dem på 123 143 8100.