I våras träffades ett gäng entusiaster och pratade om att man ville göra en kolmila enligt traditionella metoder.
– Det var 43 personer som ville vara med och hjälpa till, säger Karl-Åke Bäckmark. Vi gör det här tillsammans med Hallingebergs Hembygdsförening och många av oss är pensionärer som kan avvara dagtid till projektet.
I maj restes kolmilan med en kolbotten och staplad ved i en rundel. Sedan dess har den fått stå och torka.
– Det är väldigt viktigt att det blir rätt lutning på den, annars fungerar det inte, och det har hänt att det blivit så. Totalt har det gått åt 83 kubikmeter ved till den här kolmilan, och det måste bli helt tätt då man bygger den.
I mitten skapas även "Kungen", som är själva tändhålet och i den eldar man upp milan innan man sedan lägger på ett lock.
– För det får inte brinna sedan när den blivit tillräckligt varm, utan bara glöda. Annars blir det misslyckat. Den processen tar 12 timmar innan det är uppnått, och då är vi uppe i 800 grader.
Kulturdagar
Arbetet med milan omges med myter och traditioner.
– Själva milan har vi döpt till Ann i år. Hon ska alltid ha ett kvinnonamn och vara jungfru, som vi sedan ska "tända på".
Just nu täcks kolmilan med ett tunt lager med granris över det yttersta lagret ved. Därefter läggs kolstubb på så att milan blir helt svart.
– Den sjunde september tänder vi på den. Då börjar arbetet med att vakta den dygnet runt i en vecka. Då är det viktigt att "klubba ihop" veden med jämna mellanrum så det inte skapas luft emellan, för då börjar det brinna.
Sammanlagt brinner kolmilan i sju till tio dagar och under den tiden anordnas det en kulturafton den nionde september och en kulturdag den 16:e på samma plats i Hulthorva.
Det blir dagar av stort varierat innehåll av teater, musik, föreläsning om kolningens betydelse för Ankarsrums Bruk, timmerkörning med hästar, smide och andra hantverk.