Västerviks kommun brister i sina rutiner när det kommer till misstänkta bestraffningsåtgärder och repressalier på arbetsplatserna.

Det anser Diskrimineringsombudsmannen (DO) som nyligen granskat kommunens riktlinjer och rutiner just vad gäller trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.

I handlingarna som kommunen lämnat till DO framgår det att det råder nolltolerans mot kränkande särbehandling och att man har rutiner mot kränkande särbehandling – ett begrepp som även åsyftar trakasserier och sexuella trakasserier. Däremot framgår det inte att rutinerna är tänkta att även tillämpas vid repressalier, det vill säga vid bestraffningar och hämndaktioner.

Enligt diskrimineringslagstiftningen får en arbetsgivare inte utsätta en anställd för bestraffning för att personen i fråga till exempel anmält arbetsgivaren för diskriminering eller påtalat att arbetsgivaren har handlat i strid mot lagen. Förbudet mot repressalier riktar sig alltså till arbetsgivaren och syftar till att skydda arbetstagaren.

DO poängterar att eftersom det inte framgår att rutinerna ska tillämpas också vid repressalier finns risk att en arbetstagare som blir utsatt för just detta inte vet till vem hen ska vända sig.

Sofia Eldh är HR-chef på Västerviks kommun:

– Självklart innebär kommunens nuvarande riktlinje att nolltoleransen även råder för repressalier, det ligger ju i sakens natur. Men vi ska självklart se till att detta förtydligas på det sätt som DO kräver.