Kommunen har bra ekonomi

Det går bra ekonomiskt för Västerviks kommun. Riktigt bra. Ekonomin visar på bättre siffror än budgeterat. Men orosmolnen finns bakom knuten, då främst vad det gäller ökade kostnader för den demografiska utvecklingen och fler skolbarn från den ökande invandringen.

Kommundirektör Anders Björlin. Foto: Anders Sjögren

Kommundirektör Anders Björlin. Foto: Anders Sjögren

Foto:

Västervik2016-06-09 13:30

I tertialrapporten för Västerviks kommun, visar ekonomichef Christina Bäckström på ett positivt resultat.

– Tertialrapporten visar på en prognos som är 12,7 miljoner bättre än budget, skriver hon i rapporten.

Den positiva avvikelsen mor budget förklaras i huvudsak av ökande skatteintäkter och generella statsbidrag med 6,7 miljoner kronor, realisationsvinster på 1,5 miljoner kronor samt 4,5 miljoner kronor i överskott hos nämnderna.

– Under året har det arbetats mycket på många fronter inom Västerviks kommun, inte minst vad det gäller nyanlända.

Bolagen

De kommunala bolagen visar en något bättre prognos tillsammans än vad som är budgeterat.

– Det skiljer lite mellan bolagen. Tjustfastigheter visar ett lägre resultat än vad som är budgeterat. Det beror på ökade kostnader för förvaltningsavtalet med Bostadsbolaget. Västerviks kraft Elnät AB visar en positiv avvikelse som beror på omfördelning av inköp entreprenad från kostnad till investering och påverkar istället balansräkningen, säger kommundirektör Anders Björlin.

Totalt sett visar bolagen en bättre prognos med 300 000 kronor.

Orosmoln

Det finns dock en annan bild av kommunens ekonomi som Christina Bäckström visar på. Det gäller de kommande åren där kommunernas och landstingens kostnader kommer att öka. Det är bitvis en bekymmersam bild som målas upp av SKL (Sveriges kommuner och landsting)

– Förutom en allt mer åldrande befolkning och fler skolbarn från den ökande invandringen, kommer kommunerna att få ta över ansvaret för personer som fått uppehållstillstånd.

Christina Bäckström visar på SKL:s prognos att en stark konjunkturutveckling och statliga tillskott har varit en tillfällig lättnad för många kommuner. En svagare utveckling av intäkterna under åren 2018 och 2019 innebär finansiella problem för kommunsektorn.

– Arbetsmarknaden kommer att befinna sig i en högkonjunktur under 2017, vilket gör att skatteintäkterna växer med två procent. Det ser avsevärt sämre ut de kommande åren då BMP (Brutto National Produkt) vänta växa långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare och därmed underlaget bli svagare, skriver Christina Bäckström.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om