De senaste månaderna har både regeringen och Försäkringskassan fått kritik för hur den nya lagen fallit ut.
En ambition med den nya lagen som trädde i kraft vid årsskiftet 2016/17 var att man i större utsträckning skulle utnyttja bilar i standardutförande, och minska ner på anpassningsarbetet. I förra veckan skildrade TV4 i ett reportage konsekvenserna för en rullstolsburen man. Istället för en handikappanpassad personbil hade han fått köpa en minibuss.
Nackdelarna för honom personligen var flera: Ett högre inköpspris. Högre bränsle- och driftskostnader. Bussen fick inte plats i garaget. Åkkomforten för övriga familjen blev sämre.
Liknande tongångar dök upp i en riksdagsdebatt tidigare i år. Riksdagsmannen Bengt Eliasson (L) berättade att de två handledningar, som Försäkringskassan tagit fram för att tillämpa den nya lagen, tillsammans är 300 sidor tjock. Även han, och miljöpartisten Jan Lindholm, framförde att den nya lagen innebär att handikappade måste köpa dyrare bilar, med dyrare årskostnader.
Organisationen DHR har till och med kallat den nya lagen för "ett haveri".
I Västervik är debatten intressant. Här finns sedan tolv år en nationell enhet som är specialiserad på bilstöd.
Ulrika Wahlberg, områdeschef på Försäkringskassan, säger att det är för tidigt att säga om den nya lagen inte har fallit ut på ett bra sätt. En första utvärdering ska göras i höst.
– Då ska vi granska hur vår rättsliga tillämpning av regelverket funkar.
Däremot konstaterar hon att med den nya lagen så har momenten i handläggningen blivit fler. Bilstödsärenden är komplexa med många parter involverade: Utöver Försäkringskassan och individen, är Trafikverket, vården och de företag som anpassar bilarna inblandade.
Vad innebär det förändrade regelverket för de anställda handläggarna? Kan pressen ha ökat?– Det är klart att det är en stor förändring, med en ny process, en ny lagstiftning och ett nytt it-stöd, svarar Ulrika Wahlberg.
Däremot kan hon inte svara på om förändringarna påverkat arbetsmiljön.
Vilka möjligheter har ni att ändra tillämpningen av reglerna under resans gång - om ni skulle upptäcka att utfallet inte blir bra?– Vi kan inte ändra på tillämpningen av reglerna. Det vi däremot försöker förbättra kontinuerligt är momenten i processen, så att arbetet kan gå snabbare och smidigare för samtliga inblandade.
Det hon säger syns i siffror i Försäkringskassans utgiftsprognos som kom i början av maj. 2017 fanns 267 miljoner kronor anslaget till bilstöd. Bara 162 miljoner kronor förbrukades. I år ser det något bättre ut, men man kommer inte att förbruka anslaget fullt ut.
I analysen av siffrorna skriver man att minskningen av utbetalat stöd dels beror på att det kom in färre ansökningar, dels att handläggningsprocessen tar längre tid. Det framgår att både Försäkringskassan och Trafikverket arbetar med att effektivisera handläggningen.
Försäkringskassan skriver att det nya regelverket kan påverka viljan att söka stöd, och att de som beviljas stöd inte väljer att använda det:
"Detta eftersom de krav som ställs på bilen innebär en högre inköpskostnad."
Är exemplet från TV4 där en man tvingades köpa en minibuss istället för en personbil vanligt förekommande?– Det vet jag inte här och nu. Om de sökande fått köpa mycket dyrare fordon kan vara en av de saker vi får titta på i uppföljningen, svarar Ulrika Wahlberg.
Hon lägger till att bilstödet är viktigt.
– Det finns till för att individer ska kunna delta i samhället.