I debattartikeln dömer Åsa Fahlén, som är ordförande i Lärarnas riksförbund, i skarpa ordalag ut den nuvarande skolformen med introduktionsprogram för de som inte har behörighet till gymnasiet efter färdig grundskola. 17 procent av eleverna från grundskolan är inte behöriga till gymnasiet och för dem kan introduktionsprogrammen bli en lösning. Men enligt Åsa Fahlén är det en lösning som inte fungerar.
Hon skriver: ”Eleverna fastnar i en återvändsgränd där övergången till gymnasieskolans nationella program är skrämmande låg. Av de elever som börjar på något av introduktionsprogrammen klarar dock endast cirka 6 procent att ta gymnasieexamen efter tre år. Över 90 procent gör det alltså inte. Efter ytterligare ett år är det fortfarande bara 14 procent som lyckas.”
Introduktionsprogrammen har flera val. Meningen är att eleverna ska få behörighet så att de kan börja på något av de nationella gymnasieprogrammen.
Hur det ser ut i Västervik är svårt att svara på, i alla fall med bara ett par dagars varsel. Det säger rektor för programmen, Mirja Westerlund. Den statistik som har kunnat tas fram är att 78 procent av gymnasieeleverna förra året fick sin examen, fler på vissa program, och att 18 procent av grundskoleeleverna inte var behöriga till gymnasiet.
Man har även fått fram att nio elever förra året gick från något av introduktionsprogrammen till ett nationellt program, vilket är ett av målen för det hela. Men hur många som gick på programmen det året har man inte hunnit få fram, därför kan man inte i dagsläget presentera hur många procent som faktiskt klarar att gå vidare efter tre år.
– Det är jättesvårt att säga. Vi har bland annat de asylsökande eleverna som ibland måste flytta, så hur många som går här växlar. Vi får återkomma om det, säger Mirja Westerlund.
Lärarnas riksförbund föreslår att programmen läggs ner och att man bildar en ny skolform. Det skulle enligt dem förbättra integrationen, eftersom inriktningarna gör att språkintroduktionen blir isolerad från övriga gymnasieskolan.
Mirja Westerlund säger att hon inte har en åsikt i frågan, eftersom de arbetar efter de riktlinjer man fått av riksdagen.
– Det jag kan säga är att det är jättebra att man har den här typen av diskussioner. Jag välkomnar alla debatter som kan leda till en bättre skola, säger hon.