Jag har ju ältat det här med Västerviks IK:s makalösa vinnarmentalitet och förmåga att knipa osannolika poäng - utan att riktigt kunna definiera det. Utan att kunna sätta fingret på det. Men när man summerar säsongen och dessutom punktmarkerade Joacim Hedblad i går, så upplevs det så självklart. Det är han som personifierar den unika egenskap VIK anno 2016 har.
Det finns ingen som kan leda ett lag som han.
Det finns ingen som hatar att förlora så mycket som han.
Det finns ingen som älskar att vinna så mycket som han.
Framför allt finns det ingen som jag så innerligt unnar att äntligen få lira i allsvenskan (bortser då från den enda matchen han var utlånad från Vimmerby till Oskarshamn häromåret) som han.
Jocke Hedblad måste vara en av de absolut mest högklassiga HA-spelare som finns - som aldrig har spelat där.
Eller som lagkamraten Emil Georgsson sa härom veckan: "Vi andra kan vara jättebra emellanåt, medans Jocke är bäst i varenda match".
Nästa säsong kommer Västerviks IK alltså spela i HockeyAllsvenskan. Vad ska man säga om det? Så här i efterhand känns det helt självklart. Och rättvist.
Bäst i HockeyEttan södra. Bäst i Allettan. Bäst i Kvalserien.
Det är fakta som talar sitt tydliga språk. Och beskrivningar som stämmer in på både VIK och på Joacim Hedblad.
Stort och innerligt grattis till er båda!
Nu skulle man ju då kunna kväva glädjeruset med att prata om att VIK:s absolut tuffaste resa börjar redan i dag. Skriva om förutsättningar, organisationer, elitlicenser, spelare som lämnar, nykomlingens förbannelser etc. Men det skiter vi i. Vi tar det en annan dag. I dag gläds vi. Och ägnar dessutom en tanke åt alla som har tagit ledigt från jobbet och vaknar upp med ett fortsatt rus.
Och då inte bara ett fortsatt glädjerus.
KRÖNIKA: Kung Hedblad den förste av Västervik
Joacim Hedblad. 30 år ung nästa år. Född i Örebro och till stor del hockeyfostrad i Lindlöven. Kung i Västervik 2009-2010. Älskad i Vimmerby 2010-2012. Gud i Västervik sedan dess. Inte minst den här säsongen. Inte minst i går. Dessutom är Jocke en av de absolut trevligaste lokala idrottsmän jag har fått förmånen att lära känna genom åren. Och en av de absolut mest tjurigskalliga.
Foto:
Så jobbar vi med nyheter