Från halvårsskifte till halvårsskifte 2016 till 2017 har Tomas Kronståhls politiska arbete rullat på riktigt bra.
– Många bitar har fallit på plats.
En av de mer oväntade pusselbitarna som fann sin rätta plats i pusslet var Gotlandstrafiken.
– Det var nog den största överraskningen under året. Vi har fört ett antal samtal med destination Gotland om vikten av att få till oss trafik mellan Västervik och Visby utan att lyckas. Nu har jag fått inviga den trafiken och det var väldigt skojigt.
Vad innebär den trafiken för Västervik?
– Jag tror att det är själsligt viktigt för Västerviksborna att det finns en trafik mellan Västervik och Gotland. Det känns som Västervik blir en mer komplett skärgårdsstad nu när vi även har trafik till Visby.
Slottsholmen
Även Björn Ulvaeus ställningstagande för att fortsätta vara delaktig i bygget på Slottsholmen är en positiv pusselbit som fallit in på rätt plats.
– Det var otroligt trevligt att Björn gjorde en rejäl invigning av nya Slottsholmen i våras. Det som gladde mig mest var att han visar att han vill satsa på Västervik. Kommunen satsar också mycket på området runt omkring Slottsholmen och den nya byggnaden och det är mest för Västerviksborna men även för turisterna.
Tomas Kronståhl påpekar att det har varit långsiktiga frågor som varken han eller den nuvarande majoriteten ska ta åt sig hela äran av.
– Arbetet inleddes av den tidigare kommunledningen men frågorna har gått i mål under det här året.
Positiva Västervik
Under ett och ett halvt år har flera priser delats ut till Västervik. Nu senast var det Sjöstjärnan som Västervik fick för sitt miljöarbete med att rena vatten innan det rinner ut i Östersjön. Andra priser är Årets Stadskärna och tidigare har man blivit Årets landsbygdskommun.
– Det är mycket positivt. Jag vill inte ta åt mig några politiska poäng vad det gäller de utmärkelserna utan istället framhålla duktiga tjänstemän som hållbarhetsstrateg Gun Lindberg, landsbygdsutvecklaren Lotti Jilsmo och Annika Boman på Västervik Framåt. Vi ska heller inte glömma Västerviks Ishockeyklubbs framgångar.
Utmaningar
Även om mycket har ramlat på plats så finns det stora utmaningar kvar. Det gäller främst frågor om infrastrukturen.
– Ganska ofta känns det hopplöst när man diskuterar frågor som riksväg 35, Tjustbanan och den södra infarten. Den södra infarten ligger i våra egna händer. Jag tycker att man måste vara tydlig med vad en sådan satsning innebär för Västervik.
Vad betyder den anser du?
– Först är det säkerhetsaspekten med flera utfarter. Men det som inte nämns så ofta är näringslivsaspekten. Vi jobbar hela tiden med att få hit nya tillverkningsföretag men det är inte så lätt med tanke på vårt geografiska läge. Det är inte lätt att producera varor när infrastrukturen ser ut som den gör.
Ett annat argument för en södra infart är hur enormt viktig den är för att behålla Västerviks sjukhus alla kompetenser.
– Nu när vi har kommit så långt i processen handlar det om att få med oss ytterligare finansiärer. Dels från regionen och Trafikverket. Det är någonting vi måste lyckas med och förhoppningen är att den södra infarten ska börja byggas under 2018.
Bostadsbyggandet
Under ett antal år har bostadsbyggandet legat lågt i Västerviks kommun. De kommande åren kommer det att öka och cirka 500 nya bostäder byggs runt om i kommunen.
Det känns som om många av lägenheterna byggs för mer välbeställda personer och att hyresrätter kommer i andra hand. Finns det någon risk för att det bildas någon form av segregation eller klass klyftor med en sådan bostadspolitik?
– Först vill jag säga att jag är glad över att vi har ett Bostadsbolag som har egna muskler som bygger 150 nya hyresrättslägenheter de kommande åren. Vi från majoriteten har fattat beslut om att när vi säljer mark till fastighetsbolag, så ska det byggas både hyresrätter och bostadsrätter.
– När det gäller den andra frågan ser jag inte någon risk att vi får några bostadsområden som blir segregerade eller gör skillnad på olika samhällsklasser. Det finns en lång kö hos Bostadsbolaget av personer som vill bosätta sig där.
Turism
Västervik framhålls ofta som en turiststad. Det ger en mängd arbete under en begränsad tid.
Satsar kommunen för mycket pengar på turismen, där arbetstillfällena är säsongsbetonade? Vad gör kommunen för att lyfta näringslivet för att lyfta det som ger helårsarbeten?
– Majoriteten satte igång ett arbete med en ny näringslivsstrategi. Den gäller för tillverknings industri, de gröna näringarna samt alla företag som inte så ofta kommer till tals runt om i vår kommun. Framför allt gäller det satsningar på infrastruktur som Tjustbanan och riksväg 35 men även en södra infart. Vi jobbar även med att stärka näringslivet och arbetsmarknaden.
Hornslandet och Gränsö
Under flera år har VA-utbyggnaden varit en het fråga framförallt på Hornslandet. Även detaljplaner på Gränsö och Grönö har diskuterats flitigt.
Många av de som protesterar och har åsikter om detaljplaner bor inte i Västervik och bidrar heller inte till kommunen genom att betala kommunalskatt. Hur ser du på att kommunen ska lägga pengar på vägnät och detaljplaner där?
– VA-utbyggnaden på Hornslandet kommer inte att betalas med skattepengar. Det är avgifter från VA-kollektivet som får ta den kostnaden. Men det drabbar alla Västerviks bor som får högre avgifter på grund av att det inte gick gå att få igen en särtaxa.
Innebär det att det är vi Västerviksbor som får betala högre avgifter för att personer som inte betalar skatt här får lägre kostnader för VA-utbyggnaden?
– Jag ser det mer som om vi satsar på områden som kommer bli mer av permanentboende för Västerviksbor. Men visst ligger det en del i det påståendet.
Personalsatsningar
Tomas Kronståhl känner sig nöjd med de personalsatsningar som majoriteten har gjort på sin egen personal.
– Majoriteten bestämde oss tidigt att satsa på vår egen personal. Vi har gjort satsningar som gett möjlighet till heltid för de som vill. Vi har ökat friskvårdsbidraget från 500 till 2 000 kronor samt att vi har satsat en miljon kronor extra på företagshälsovård. Jag är också glad att socialförvaltningens personal som inte är undersköterskor får möjlighet att utbilda sig till det så att de kan skapa sin egen försörjning. Det gäller också flyktingar.
Den stora utmaningen för kommunen just nu är att få in de nya svenskarna i samhället och att de får ett arbete enligt Tomas Kronståhl.
– Vi måste se till att de snabbt kommer in i samhället och får ett arbete så att de känner att de kan försörja sig själva och vara en del av samhället.
Ekonomi
Till sist berör Tomas Kronståhl vikten av att kommunen har en bra ekonomi.
– Min röda tråd är att ekonomin måste man ha kontroll på. Det har vi. Kommunen har byggt och renoverat skolor, förskolor och äldreboende de senaste åren. Alla dessa investeringar har vi gjort tack vare att vi har haft ordning och reda på vår ekonomi. Satsningarna har heller inte ökat på de kommunala lånen vilket är en förutsättning, säger Tomas Kronståhl.