Traditionen med att dymla kyrkklockorna har funnit i Sverige sedan 900-talet och fanns i landet fram till mitten av 1800-talet. Det har ingenting med att sätta lappar på andras ryggar att göra.
– Det finns nedskrivet i Östgötalagen från medeltiden att man gjorde på detta sätt, säger Mikael Eriksson, präst vid Södra Tjust pastorat.
Han berättar att när Jesus greps under påsken vågade inte lärjungarna prata öppet om Jesus.
– Petrus svarade nej, då han fick frågan om han känner Jesus.
En tradition från förr var att linda in kyrkklockornas kläppar med trasor för att det skulle bli en dovare klang.
– Tanken är att kyrkklockorna får stå för lärjungarnas viskande.
Varför har ni tagit upp den här traditionen just nu?
– Jag kom hit till Södra Tjust pastorat förra året och jag tog med mig den traditionen från Linköping. Jag vill förstärka påsken genom att kyrkklockorna ska låta annorlunda och att människorna ska höra att det låter på ett annat sätt.