Unga & Knark

Enligt polisen kryper narkotikaanvändandet i Västervik allt lägre ner i åldrarna. Samtidigt har läkare över hela landet slagit oroväckande larm om att tramadolmissbruket bland ungdomar ökat. 

Jose Cruañes är specialistläkare inom psykiatri och beroendemedicin på beroendemottagningen i Lund. Han berättar att den mänskliga hjärnan utvecklas fram till 21–22 års ålder, och det finns stora risker med att börja bruka narkotika i tidig ålder.

– Att börja med narkotika tidigt i livet påverkar mognadsgraden, hjärnan kan alltså inte mogna på samma sätt som den hade gjort annars. Man får en omogen hjärna kan man säga, säger Jose som jobbat som läkare i tio år.

– Jag har en patient som är i 22-årsåldern och som tagit narkotika sedan han var 14 år gammal. Men beteendemässigt är han fortfarande 14 år gammal, trots att han alltså är över 22 år gammal. Hans beteende är likt ett barns. Det är ett tydligt exempel på vad som händer om man börjar med narkotika i så pass tidig ålder.

Enligt polisen i Västervik finns det barn, så unga som 12–13 år, som testat både cannabis och narkotikaklassade preparat. En ordningsvakt har vittnat om hur 12–13-åringar sniffat upp ADHD-medicin för ett snabbare rus. Något som Jose känner igen.

– Det finns olika sorters ADHD-mediciner, men den vanligaste kan man mycket riktigt krossa och injicera eller snorta. Då får man en direkt effekt som går in i blodbanan vilket ger en kick-effekt, och det är ofta det som ungdomarna är ute efter.

– Men det finns andra preparat och en av de senaste är amfetamin-baserad. Den är gjord som så att det inte spelar någon roll om man sniffar eller injicerar, det har samma effekt. Man kan ta en enorm dos och få en amfetamin-effekt, men det är mycket svårare att få en kick av den än andra.

Jose Cruañes presenterar också en lösning som han och kollegorna på beroendemottagningen använder sig av – för att se till att receptbelagda mediciner inte byter ägare.

– Vi skickar inte med några recept, utan vill patienten ha hjälp så kommer man hit och hämtar medicinen. Då minimerar man risken att de skulle kunna sälja eller byta det mot något annat.

Har ungdomars narkotikaanvändande förändrats under dina tio år som läkare?

– Det har det gjort. I synnerhet sedan det blev möjligt att beställa allt över internet. För 10–15 år sedan hade vi inte vissa läkemedel som finns på nätet, men när internet blev allt vanligare så kunde man helt plötsligt beställa vad som helst.

Men den svenska sjukvården har enligt Jose haft problem med att kunna analysera exakt vad ungdomarna tagit. Urinprovet kan nämligen bara visa om man brukat läkemedel som är marknadsfört i Sverige. Något som har skapat ett stort mörkertal – fram tills nu.

– Nu har vi börjat med salivanalys som vi skickar till Tyskland. Där får vi namn på de droger som säljs på internet. Där har vi märkt en markant ökning och plötsligt kan vi hitta sånt som vi inte kunnat se förut. Så näthandeln har ökat jättemycket där vem som helst kan beställa vad som helst.

Hur farligt är det?

– Väldigt farligt. Ett läkemedel som är ganska vanligt nu bland framför allt ungdomar är tramadol. Det ökar risken för epileptiska anfall och det kan komma när som helst, var som helst och utan minsta förvarning. De här ungdomarna som tar tramadol i höga doser kan till synes må ganska bra, vara lite höga för övrigt, men kan båda cykla och gå på gatan. Så plötsligt får man ett epileptiskt anfall.

Just de plötsliga anfallen kan vara livsfarliga, menar Jose Cruañes. En epileptiker kan nämligen känna om ett anfall är på gång, men för en hög tonåring på cykel kan det innebära slutet.

– De dödsfall som inträffar är om man är ute och går eller cyklar, trillar och slår i huvudet. Vi har också haft ett flertal patienter som fått ett anfall under pågående bilkörning. Det är väldigt farligt.

Är det fler ungdomar som söker vård för narkotikamissbruk i dag jämfört med när du började för tio år sedan?

– Ja.

Men det finns också ett stort problem inom sjukvården, menar Jose. Region Skåne kan nämligen inte ta hand om alla ungdomar som söker vård för ett pågående läkemedelsmissbruk – och han tror att det ser likadant ut i andra delar av landet.

– Ungdomarna hänvisas då ofta till olika Maria-mottagningar som finns runt om i landet. Men problemet i Skåne är att dessa mottagningar inte hanterar läkemedelsberoende. En 16-åring med ett tramadolmissbruk och som kanske tar ett gram om dagen, vilket är en väldigt hög dos, kan inte bara sluta plötsligt. Man måste trappa ut dem under kontrollerade former. Men de flesta Maria-mottagningarna har inte en uppbyggd logistik för detta. Och då är nästa fråga, vart hänvisas dessa ungdomar?

– Svaret är: Ingenstans.

Enligt Jose kan alltså barn- och ungdomspsykiatrin inte hantera dessa ungdomar, och de kan heller inte få hjälp via beroendemottagningen innan de fyllt 18 år.

– Man måste utöka kompetensen och utveckla dessa Maria-mottagningar så att de kan hantera läkemedelsnedtrappningar. Det är en enorm brist som vi har i dag, åtminstone nere i Skåne, och jag kan tänka mig att det finns på andra ställen också.

Han menar också att man i dag satsar för lite resurser i kampen mot att minska missbruket hos våra unga.

– Det satsas väldigt lite på beroende hos ungdomar, men det är egentligen där man borde satsa som mest. Det är där man måste dra i bromsen så att de inte kommer till oss på beroendemottagningen när de är 18 år. Då har de redan haft ett tungt missbruk i 5–6 år. Skadorna som uppstår i hjärnan kan ibland vara irreversibla (kroniska, reds.anm). Det är där man måste agera tidigt och sätta in mer resurser än i dag.