”Bygglovet” var egentligen ett marklov. Marklovet stoppades av miljö- och byggnadsnämnden för att markyteändringen som skulle utföras för att bygga huset skulle innebära ett mycket stort ingrepp i riksintresseskyddat område.
– Miljö-och byggnadsnämnden ansåg att ingreppet som skulle göras antingen krävde tillstånd enligt miljöbalken eller att samråd enligt miljöbalken krävdes. Tillstånd att ta ut material eller samråd för ingrepp i naturmiljön måste sökas hos länsstyrelsen. Samråd söktes men fick avslag hos länsstyrelsen, sedan blev det avslag hos mark- och miljödomstolen och till sist avslag hos mark- och miljööverdomstolen vilket är sista rättsliga instans.
Därefter ansökte Uhre om förhandsbesked för ett bygglov för en byggnad. Det ingrepp som skulle göras i riksintresseskyddat område var mindre än innan. Dock var ingreppet fortfarande för stort för att miljö- och byggnadsnämnden skulle kunna tillåta det. Eller med andra ord: Ingreppet gick fortfarande stick i stäv mot vad domskälet i högsta instans föreskrev.
– Det som beskrivs att länsstyrelsen bett honom flytta bygget 30 m och att det då skulle vara ok motsägs av att länsstyrelsen senare avslog överklagandet av miljö- och byggnadsnämndens beslut om avslag av förhandsbeskedet. De sade alltså nej till den nytänkta byggplatsen, säger Lars Holgersson.