Om man inte har gått värnplikten finns det några andra vägar man kan gå inom olika frivilligorganisationer istället. Det Margareta Wester valde var Lottakåren som bland annat kan få kontrakt med Hemvärnet.
- Anledningen att jag utbildade mig inom Lottakåren var att jag redan som ung inte bara ville vara inom universitetsvärlden och jag älskade att laga mat. Jag utbildade mig inom Lottakåren men gör nu min tjänst i Hemvärnet som kokgruppchef. Man ska göra nio dagar enligt avtal men det blir ofta fler.
I den tjänsten ansvarar Margareta över att arrangera köket som består av minst fem personer.
- Vi ska kunna laga säker mat och även skydda vårt område om så behövs och försvara oss vid eventuellt angrepp. För övrigt gäller det att klara av alla former av krav som finns i ett vanligt restaurangkök, men vi måste göra det i fält. Vi lagar mat till 200 personer och gör fyra till fem mål mat om dagen. Soldaterna behöver få i sig från 3500 kalorier och uppåt per dygn.
Leverans och containerkök
Förutom att organisera personalschema, mat och näringsinnehåll måste Margareta fundera ut i vilken form och förpackning maten ska levereras till soldaterna.
- I skarpt läge ska man kunna leverera ut mat till minst fyra täter/grupper och den maten ska vara säker ur hälsorisksynpunkt och kunna hålla sig varm ett par timmar.
Köket som de använder i sin tjänst är lite speciellt, och kallas för containerkök och gör kompaniet helt självförsörjande.
- Vi har fem containrar som flyttas med lastbilar. Det gör att vi kan vara vart som helst i landet och vara helt självförsörjande på vatten, mat och el. De kök som är mer platsbundna brukar få låna eluttag, kylskåp och koppla upp sig på det kommunala vattnet, medan vi har allt "ombord".
Vad är det du tycker om med Hemvärnet?
- Det är en ofantlig trevlig gemenskap. Man får se sig själv från många olika sidor, det är utvecklande. Till exempel hur man fungerar efter endast tre timmars sömn. Det är även otroligt skönt att göra något praktiskt med kroppen, när jag normalt sätt står och jobbar som lärare. Vi får även prova på massor av olika saker som man aldrig annars skulle få. Men man måste vara stresstålig och fysiskt stark, det är tunga lyft.
Hur är det att vara kvinna i ett kompani?
- I min grupp är det 50/50 av kvinnor och män. Jag upplever inte att jag har några större svårigheter att vara chef för att jag är kvinna. Det jobbas hela tiden med värdegrunder. Ibland kan jag tycka att det faktiskt är ännu mer jämställt hos oss, än på vanliga arbetsplatser. Men man får inte vara känslig för odörer... Vi sover i ett delat 20-tält där dagens strumpor med mera hängs upp på tork över kaminen i mitten.
Ärtsoppan får stå tillbaka
Soldaternas favoriträtt är portergryta. En soldat hällde till och med ut sitt kaffe ur sin termos en gång, och fyllde den med såsen från grytan, säger Margareta och skrattar. För oss i köket är faktiskt ärtsoppa det värsta att göra. Det tar lång tid då man gör det från grunden och kärlen blir jättesvåra att diska ur. Det är dessutom svårt att få upp ett fullgott energivärde med ärtsoppa.
Har ni även fri tid under en tjänstgöring?
- Vi har 16 timmars dagar ungefär. De första kockarna börjar vid 04.00 och de sista slutar vid 23.00. Under den tiden har vi olika arbetspass och vilopass. Men vi ska alltid vara tillgängliga även om vi är lediga.
Man kan inte låta bli att tänka lite på 91:an Karlsson när Margareta Wester berättar sina historier om sås i termosen och stinkande strumpor. Eller som den gången de var och badade:
- Vi var och badade efter matlagningen en dag. Ganska lättklädda dessutom. Plötsligt började det bubbla mycket ute i vattnet och vi undrade vad i sjutton det var. Då upptäckte vi att det var en ubåt som började stiga upp mot ytan. Det var ju lite pinsamt.