De är båda verksamma inom idrottsföreningen och hembygdsföreningen på orten. Föreningar som ger invånarna i bygden ett rikt kultur- och fritidsliv.
Marianne föddes i februari 1959 som dotter till fiskaren Harald Andersson och makan Margot på Flatholmen i Västrums skärgård. När Marianne skulle födas var pappan inte hemma, men en skärgårdsbo är van att ta saken i egna händer, så mamman tog helt sonika sparken över isen in till Strandbo i Västrum. Därefter taxi till BB i Västervik, där Marianne såg dagens ljus.
Uppvuxen i skärgården
På Flatholmen växte Marianne upp med tre äldre systrar. Tidigare fanns också en bror som tyvärr hade avlidit i krupp bara sex månader gammal.
Marianne gick i skola på Östra Eknö, där hon vintertid var inackorderad. Från fjärde klass blev det skola i Västervik, där hon bodde hos en syster.
För att ta sig till och från ön fick hon skjuts eller så körde kusinen, som var sex år äldre, en liten båt med snurra. Vintertid fick de oftast skjuts av pappan eller någon annan med en så kallad Sputnik - en motorcykel med två skidor fram. Ibland hade de en drög bakom där de kunde sitta. Det hände även att de fick gå över isen till skolan.
På frågan hur det kändes att vara inackorderad i så unga år svarar Marianne:
- Det var inget konstigt med det. Det fanns ingen återvändo, man var tvungen. Och man fick ju ändå vara hemma vid helger och lov.
Lovande sprinter
Under gymnasietiden hade hon lägenhet i Västervik och blev starkt engagerad i Västerviks IF.
- Birger Johansson, som var vaktmästare på Bökensved, tog mig med till föreningen. Han hade nämligen sett att jag sprang fortare än alla andra, till och med barfota.
Mariannes bästa grenar var löpning 100 och 200 meter där hon tog en rad segrar.
Det stora intresset gjorde att hon 1980 sökte sig till Växjö och friidrottsföreningen där som hade stor verksamhet. Här fortsatte framtidssagan och hon tog ett flertal segrar.
I Västervik hade Marianne efter gymnasiet arbetat hos Axmon och Tjäder redovisningsbyrå. I Växjö fortsatte hon som kontorist på en bilfirma och stortrivdes med livet.
Fröken Västervik
Men redan samma år kallades hon hem till Västervik igen, om än tillfälligt. Hon hade nämligen blivit utsedd till 1980 års "Fröken Västervik". En ära hon inte kunde motstå. Och med titeln följde en rad uppdrag för olika arrangörer under hela året, vilket gjorde att hon fick resa en hel del mellan Växjö och Västervik.
- Det var en upplevelse för livet, säger Marianne och ler vid minnet. Det är ju något som man bara får vara med om en gång. Och det ville jag ju inte missa, tillägger hon.
Sprintsegrarna i Växjö fortsatte under fyra års tid. Bland annat blev hon Smålandsmästare i sprint. Hon tränades av Agne Bergvall, känd för att ha tränat stjärnor som Carolina Klüft och systrarna Kallur.
Sjukdom
1984 blev emellertid ett ödesår för Marianne. Hon drabbades av sjukdom och blev delvis först blind, sedan döv och till sist förlamad i ansiktet. Senare konstaterade man en virusartad MS, multipel skleros, och hon flyttade hem till Västervik igen. Efter en graviditet 1989 försvann förvånande, men lyckligtvis, alla symptom och Marianne tillfrisknade.
Efter flytten till Västervik blev hon aktiv i Västerviks IF, där hon fortsatte träna och tävla. Hon fick arbete på kontoret hos Västerviksortens Mejeriförening.
1987 träffade hon Peter Johansson på Västerviks Stadshotell och de två blev snart ett par. Året efter flyttade Marianne hem till Peter i Marieborg i Västrum.
Stor familj
Peter Johansson växte upp i Skaftet tillsammans med fem systrar och två bröder. Föräldrarna, Åke och Britt-Marie Johansson hade ett mindre hus i Solberga, Skaftet, och trångboddheten gjorde att barnen fick sova i våningssängar med flera i varje rum.
Peter började skolan i Västrum och fortsatte sedan till Gunnebo. Sista tre åren läste han på Norra Högstadiet i Västervik.
Efter skolan började Peter arbeta hos sin far som hade egen byggnadsfirma. Peter fick en bra lärlingsgrund och var kvar där i två till tre års tid.
Firman gjorde en hel del jobb åt Hjältevadshus och Peter berättar gärna om ett speciellt husbygge i Årjäng.
- Det var den kände sångaren Thore Skogman som ville ha ett Hjältevadshus rest där. Vi träffade visserligen aldrig Thore själv, men blev bjudna till hans fik, Klaras konditori. I konditoriet fanns ett troll av trä. Hjältevadshus gjorde efter det en serie villor som kallades just Trollserien, säger Peter och skrattar.
Peter har varit Västrum troget i hela sitt liv utom ett halvår i Västervik 1980. Åren 1983 till 1984 byggde han själv en villa i Marieborg i Västrum och 1988 flyttade Marianne dit.
Sonen Robert föddes 1990, Marianne och Peter ingick äktenskap 1991 och dottern Josefine föddes året efter.
Föreningsliv
Både Peter och Marianne är idag aktiva medlemmar i Västrums IF och Västrums Hembygdsförening. Visst, det är flera som arbetar aktivt inom föreningarna, men Peter och Marianne tillhör dem som driver på och själva hjälper till.
I Idrottsföreningens styrelse har Marianne haft flera tunga uppdrag. Hon har varit såväl ordförande som sekreterare. Tillsammans med Susanne Johansson sköter hon uthyrningen av föreningslokalen, förr i gamla kommunalhuset som totalförstördes vid branden år 2011 och därefter den nya lokalen vid skolan.
Marianne har också som uppgift att se till att det finns musik till gymnastiken och står också för motionsgymnastiken på orten.
Sedan 25 år tillbaka har idrottsföreningen gett ut en adventskalender varje år och givetvis är det Marianne som ser till att den kommer ut i tid.
Cykelloppet Toven runt, som Marie Tolf kom med idén till, är ett stort åtagande för föreningen, där Marianne och Peter lägger ner ett stort arbete. Varje sommar cyklar cirka 400-500 personer runt sjön. Det ligger mycket arbete bakom, man ska hitta sponsorer, samla vinster och få ihop allt praktiskt inför själva tävlingen.
De har varit med vid sportlovsaktiviteter av diverse slag, föreningen har haft seglarskola och tidigare även ungdoms- och seniorfotboll. Man har arrangerat gå-lunka-löp, bouleturneringar, tipsrundor och sportlovsdisco. Och detta är bara en del av föreningens verksamhet.
I hembygdsföreningen är Peter styrelsemedlem och materialförvaltare. Och trots att Marianne inte är med i styrelsen, så delar hon ändå kassörskapet där med Tord Sundberg. De arbetar också aktivt i samband med hembygdsföreningens julmarknad och vid hembygdsdagen.
Marianne har fortfarande kvar hemmanet där hon växte upp på Flatholmen och mellan åren 1994 till 2010 var hon byaman där.
Älskar Västrum
1988 blev Marianne, efter fortsatta studier, undersköterska. Hon har sedan dess arbetat på Dalsgårdens särskilda boende och hemtjänsten.
Marianne och Peter älskar sitt Västrum.
-Här är toppen, säger båda. Fin miljö, havet alldeles inpå med fiske och närheten till det älskade Flatholmen.
Vid villan sprätter hönsen och den strävhåriga taxen Molle följer troget med Peter när han är ute i skogen vid såväl promenader som jakt, ett intresse Peter haft sedan tidiga tonåren.