Palliativ vård ställer höga krav på personalens kompetens. Vimmerby kommun har genomfört en omfattande internutbildning för all personal i äldreomsorgen, i syfte att öka kunskapen bland de anställda så att de som behöver omsorg får ett värdigt slut.
Projektet började för tre år sedan, när en referensgrupp med representanter från olika professioner inom verksamhetsområdet, som arbetar med den palliativa vården, tillsattes. Målet var att förbättra den palliativa vårdens kvalitet. Och det fanns en del att göra.
– Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som tillkommit för att förbättra vården i livets slutskede och här hade Vimmerby kommun dåliga siffror som ingen var nöjd med, säger Jessica Eriksson, konsultsjuksköterska i Privo, palliativa rådgivningsteamet i norra Kalmar län.
År 2014 låg Vimmerby på plats 32 av 38 kommuner i region Sydost.
– Det var inte siffror vi kunde stå för, och inte heller kan tycka var riktigt sanningsenliga. Vi gav bättre vård än så, men var dåliga på att dokumentera och registrera, säger enhetschef Annsofie Älvehag.
Efter tre år av nya rutiner och riktlinjer har många bitar trillat på plats och nu kan man se resultatet i det svenska kvalitetsregistret.
– På mindre än två år var Vimmerby uppe på tolfte plats, och det känns förstås mycket bättre. Idag vet alla hur viktig dokumentationen är, och vi känner oss också trygga i att vi gör vad vi kan för att alla i kommunen som behöver palliativ vård får en omsorg med bra kvalitet.
Palliativ vård handlar om en mängd saker – mjuka värden som lyhördhet, bemötande och empati, om brytpunktssamtal när vården övergår i ett annat skede, om smärtskattning och lindring, om dokumentation av allt från munhälsa till trycksår.
Döendet ser olika ut för olika människor. För en del är det en mycket kort tid och för en del är det en mer långdragen process.
– Man får inte glömma att man lever tills man dör, och att det också i livets slutskede fortfarande finns saker man tycker om att göra. Det är viktigt att så långt det är möjligt ta vara på den kraft och ork som finns.
Till en början saknades en viktig yrkesgrupp i referensgruppen – omsorgspersonalen. För två år sedan utsågs ett 20-tal ombud som, under ett antal utbildningstillfällen med kursmaterial från nationella vårdprogrammet fått spetskompetens de i sin tur kan förmedla till sina kollegor. Ett av ombuden är Marie Svensson, som också är omsorgspersonalens representant i referensgruppen.
– Jag har jobbat 30 år i hemtjänsten och det har hänt mycket, det går inte riktigt att jämföra. Förr var det mycket städning och bakning, de vi servar idag skulle då ha vårdats av landstinget. När man möter svårt sjuka människor är det viktigt att man känner sig trygg i att exempelvis vaka och kan ge ett bra bemötande hela vägen. Jag har stärkts av att vara ombud.
Referensgruppen har stått för internutbildning av all äldreomsorgspersonal, 320 personer, vid sju olika kurstillfällen.
– Det är en viktig milstolpe och vi märker att det har varit ett bra koncept att jobba mycket med nyckelpersoner på våra arbetsplatser. Det är viktigt att alla har en gemensam samsyn på vad som är god vård i livets slutskede, säger Ulrika Brorsson.
Att all personal fått ta del av kompetenssatsningen tror referensgruppen kommer att betyda mycket.
– Att stärka omsorgspersonalen är jätteviktigt. De är hos patienten från första kontakten och ofta till sista andetaget. Alla måste jobba tillsammans som ett team, det räcker inte med sjuksköterskor och läkare.
Och hur viktigt det arbetet är, det kan Marie Svensson skriva under på.
– Man får bara en chans med varje döende människa. Det måste bli bra. Blir det fel, då är det vad de anhöriga kommer ihåg.