Det är tillvalsprofilerna bild- och formgivning samt barn- och fritid som plockats bort som val för dem som börjar i årskurs ett i höst. Däremot finns samtliga idrottsprofiler kvar.
Det förklarar gymnasiechef Jörgen Jonsson. Orsaken till att man valt att minska ner på antalet profiler beror på att Västerviks gymnasium 2019 har en minskad rambudget på en miljon kronor samt att intresset för nyss nämnda profiler varit lågt på senare år.
Av samma anledning beslutade barn- och utbildningsnämnden att lägga ner estetiska programmet som haft få sökande över en längre tid.
– Programmet har drivits till en hög kostnad i relation till antalet elever, säger Jörgen Jonsson.
Totalt finns nu tio sökbara program till hösten, tre högskoleförberedande och sju yrkesprogram.
De senaste åren har söktrycket varit högt till de högskoleförberedande programmen: Natur, Ekonomi och Samhälle. Andra populära program är till exempel Hantverksprogrammet frisör.
– Där har vi som regel dubbelt så många sökande som det finns platser, säger Jörgen Jonsson.
Även till Vård- och omsorgsprogrammet och Bygg- och anläggningsprogrammet brukar söktrycket vara högt.
– Dock är många obehöriga av de sökande som det ser ut just nu.
– Men än kan mycket hända, understryker Jörgen Jonsson.
Den 15 februari skulle den första, preliminära, valomgången för de blivande gymnasisterna vara klar men under april månad har man möjlighet till omsök, om man skulle vilja det.
– I februari är det ju julbetygen man söker på. Och är man inte behörig då så kan det ju hända att man blir behörig med vårterminens betyg.
Först strax efter midsommar brukar antagningsprocessen vara färdig.
Det ökade intresset för de högskoleförberedande programmen är både en lokal och nationell trend.
– Ungefär 70 procent söker till de högskoleförberedande programmen och 30 procent till yrkesprogrammen, säger Jörgen Jonsson.
Något som är positivt och problematiskt på samma gång.
– Det behövs ju arbetskraft till många företag och offentliga arbetsgivare. Inte minst är hantverkare av olika slag väldigt eftertraktade. Även restaurangbranschen har stort behov av arbetskraft. Och vården förstås.
Det ökade intresset för de högskoleförberedande programmen är en utveckling som pågått sedan gymnasiereformen 2011, enligt Jörgen Jonsson.
– En förklaring kan vara att yrkesprogrammen sedan reformen inte automatiskt ger grundläggande högskolebehörighet. Istället måste elever göra ett aktivt val att läsa ett antal kurser som ger högskolebehörighet.