Allhelgonahelgen består av två kyrkliga helgdagar: Alla helgons dag och Alla själars dag. Alla helgons dag är en rörlig helgdag, men infaller alltid mellan den 31 oktober och sjätte november. Alla själars dag firas dagen efter alla helgons dag, på söndagen, då vi minns och hedrar våra döda närstående.
Under helgen besöks kyrkogårdarna av många personer som kommer för att minnas sina anhöriga. Vanligast är att ljus lämnas på gravplatser, men även kransar, krukväxter, stenar och änglar förekommer.
- Det är massor med folk som kommer hit, redan på torsdagen var det fullt på parkeringen men merparten kommer under fredagen och lördagen, säger Peter Springfeldt, kyrkogårdschef i Södra Tjusts pastorat.
Han upplever att Allhelgonahelgen är något som har vuxit med tiden.
- Oavsett vad man har för tro så är detta något gemensamt, att man har anhöriga på begravningsplatser.
Olika regler
Vid kistgravar och urngravar kan anhöriga smycka i princip som man vill, så länge man håller sig inom det avsatta gravplatsområdet. Föremålen ska helst läggas så nära själva stenen som möjligt.
I minneslundar, askgravlundar och vid askgravplatser får man däremot inte smycka som man vill, där är det bara lösa blommor som gäller. Om man inte följer reglerna riskerar föremålen att bli bortplockade.
- Men vi låter helgen passera först, vi vet ju att man bara vill uttrycka sin sorg och saknad och vi är inga poliser, säger Peter Springfeldt.
Olika kyrkogårdar och pastorat kan ha olika regler. Det kan därför vara bra att kolla upp vad som gäller för den enskilda gravplatsen.