Nya villkor för deltidsbrandmän: "Ett ganska omodernt avtal"

Ob-ersättningen för deltidsbrandmän tas bort i och med ett nytt avtal som träder i kraft i maj. Peter Helge, verksamhetsansvarig för räddningstjänsten, säger att han har full förståelse för att deltidsbrandmännen inte är nöjda med avtalet.
- Som arbetsgivare kan vi tycka att man har tagit fram ett ganska omodernt avtal. Man går tillbaka och använder gamla avtal som grund istället för att titta på ett nytt säger Peter Helge.

"Vi är bakbundna av de centrala avtalen" säger Peter Helge. Foto: Ellinor Harrysson

"Vi är bakbundna av de centrala avtalen" säger Peter Helge. Foto: Ellinor Harrysson

Foto:

Västervik2017-01-27 06:40

Det nya avtalet har väckt protester i hela landet. Peter Helge är inte förvånad.

- Tittar man på avtalet i sin helhet kan man som deltidsbrandman uppleva att det blir en försämring på vissa punkter, säger han.

Till exempel går deltidsbrandmännen miste om ob-ersättningen, och det utgår inte längre något biltillägg, ett tillägg som det har haft för att de måste ha tillgång till bil under sina beredskapsveckor.

- Man bakar in ob-tillägget i en timpenning, så att man har en rak timpenning istället.

Avtalet kallas för RIB-avtal (räddningstjänstpersonal i beredskap). Tidigare fanns ett avtal som upphörde 2015. När ett nytt avtal skulle förhandlas fram 2016, kom inte parterna överens. Istället fortsatte man med det befintliga avtalet från 2015, med några små justeringar, för att sedan ta nya krafttag inför 2017.

- Ska man jämföra avtalen för att se hur mycket ökningen har blivit i lön måste man egentligen jämföra mellan 2015 och det nya avtalet, säger Peter Helge.

Inkomstskillnaden beror på hur många larm man har på respektive station och tidpunkt på dygnet.

- För de som får mycket nattlarm är det en försämring, i och med att ob-ersättningen tas bort. De personer som har lite larm och mestadels dagtid är det snarare en förbättring för. Det slår lite snett på det sättet, säger Peter Helge.

Kan få ökning

Som exempel nämner han stationen i Gamleby, som har mest larm av deltidsstationerna i kommunen, cirka 140 stycken år 2016.

- Tittar man på vad deras inkomst skulle bli om man jämför att de haft samma antal larm 2015 (enligt RIB 15 avtalet) och skulle få det 2017 (enligt nya RIB 17 avtalet) så får de en ökning i inkomst med 2, 5 procent totalt.

Vad tycker du om avtalet?

- Jag tycker nog att man skulle ha satt sig ner med ett blankt papper och tittat på vilket arbete deltidsbrandmannen faktiskt utför. Ska man jämföra med andra yrkeskategorier som har beredskap och jour så har räddningstjänstpersonalen inte i närheten av vad de tjänar. Jag har full förståelse för att deltidsbrandmännen inte är nöjda med det här avtalet, säger Peter Helge.

Räddningstjänsten i Västervik har sökt efter fler deltidsbrandmän under en längre tid.

Kan avtalet göra att det blir svårare att hitta deltidsbrandmän?

- Det är klart att det kan påverka, men lönen är inte det enda skälet till att man vill bli deltidsbrandman.

Många av deltidsbrandmännen vill att det ska tecknas lokal avtal i kommunerna. Peter Helge säger att det inte är möjligt.

- Vi är bakbundna av de centrala avtalen.

Det finns sex deltidsstationer i Västerviks kommun. I dagsläget saknas personal på samtliga stationer.

- Vi söker i princip någon på varje station. I Ankarsrum är det mest akut, säger Peter Helge.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om