Idag drivs gården av Anders Johansson och Annika Henriksson. De träffades på naturbruksgymnasiet i Gamleby och har bott tillsammans i Ödemåla sedan de år 1989 tog över gården efter Anders föräldrar, Eskil och Irma Johansson, som innan drivit gården från 1964.
I samband med övertagande funderade de mycket på hur gården skulle drivas.
Det fanns ju redan mjölkkor på gården, så det naturliga valet blev ju att även vi skulle fortsätta med detta, säger Anders.
Under ca 20 års tid drevs lantbruket i stort sett som tidigare, och familjen utökades med två barn, dottern Alexandra och sonen Anton.
Modernt lantbruk
Med tiden visade det sig dock att lönsamheten minskade för mjölkbönderna och flera av dem i trakten tvingades, som en följd av detta, lägga ner sin verksamhet. Anders och Annika började då istället att tänka i helt andra banor.
Eftersom det nu inte fanns så många mjölkkor kvar i vår närhet, borde det ju, med hjälp av modernare metoder, kunna gå att driva gården vidare, menar han.
Anders och Annika bestämde sig för en rejäl satsning på den medelstora gården. Efter att ha kalkylerat på kostnader och inkomster beslutade de sig för att bygga en helt ny modern ladugård för frigående kor och med robotmjölkning.
En stor chansning och kostnad visserligen, men ändå inte mer än vad många villaägare lånar till sina hus, påpekar Anders och skrattar.
Automatiska system
De gjorde studieresor till gårdar i bland annat Västergötland. Det fanns ett par intressanta robotsystem att välja mellan, men efter ett besök hos en kvinnlig bonde i Västergötland bestämde de sig för det system de idag har och är nöjda med.
Visst, det var utmanande att lyckas, menar Anders, men vi trodde på det hela tiden, så det var bara att satsa. Och våndan av att misslyckas släppte helt, när vi väl bestämt oss
Det är imponerande att se hur mjölkningen går till idag. Korna går gärna in i maskinen för mjölkning, eftersom där bjuds kraftfoder. En ko åt gången släpps in och ett halsbandschip känner av hur många gånger per dygn mjölkning ska ske. Är det inte dags kommer heller inget foder och kon släpps ut utan mjölkning.
När en ko ska mjölkas, släpps fodret ner, en laserstråle mäter spenarnas placering, juvret rengörs och sugkopparna sugs på, varefter kon mjölkas. Felaktig mjölk, innehållande exempelvis blod hamnar i ett eget kärl. Godkänd mjölk går direkt till tanken och när mjölkningen är klar försvinner fodret och kon går åter ut i ladugården.
Att korna gillar detta visar sig i hur de mestadels köar för att bli insläppta i roboten.
Men det är inte bara mjölkningen som sker automatiskt, även utgödsling varannan timme och utfodring av ensilage via en ensilagevagn.
Automatlarm
Tack vare robotsystemet har dagens bönder större personliga möjligheter än förr att umgås med vänner och bekanta.
Om något oförutsett inträffar får Anders larm om detta via mobilen. Och då gäller det att snabbast möjligt ta sig hem igen om det är allvarligt.
En gång fick jag det värst tänkbara larm man kan få, berättar Anders. Roboten hade nödstoppats.
Väl hemma visade det sig att en ko, via en dörr, hade lyckats att ta sig in till roboten och kommit åt nödstoppet, skrattar Anders.
Men även om mjölkningen har underlättats, så finns det fortfarande mycket arbete att göra på en gård med alla ägor.
Under de senaste 25 åren har makarna haft högst fem dagar ledigt i sträck. I år har de haft endast två dagar. Så fortfarande är livet på landet inte bara en dans på rosor, utan innehåller massor av arbete.