Det är flera ton skräp som hamnar i våra hav varje år. Konsekvenserna är förödande för djurlivet i vattnet som ofta trasslar in sig i föremålen eller misstar dem för mat. Det här har eleverna i årskurs 7E och 7F på Ludvigborgsskolan fått lära sig mer om under veckan som gått. Igår avslutades temadagarna med att eleverna fick städa stränder vid Bondbacken, Ekholmen och Sandviken på Gränsö.
– Eleverna gjorde väl inte direkt vågen när de fick höra att de skulle städa, säger Kerstin Källström Wilke, lärare på Ludvigborgsskolan, men jag tror att många har fått sig en tankeställare efter de här dagarna.
Några som kan skriva under på det är eleverna Izabella Werdin, Emil Jangeby och Julia Jonsson i klass 7E.
– Jag har lärt mig mer om varför man inte ska skräpa ner och det kommer jag att förmedla till andra, säger Izabella Werdin.
Eleverna har plockat en hel del skräp under morgonen. Mest är det plast och papper som ligger i sopsäcken, men det finns föremål som sticker ut.
– Vi hittade en flaskpost från år 2000 och en gammal kvast, berättar Julia Jonsson.
En stor del av skräpet i havet kommer från land. Det slängs på gator och torg och för sedan via regnvatten, vindar och floder till havet.
– Risken är att djur dör, sedan blir det mycket koldioxidutsläpp. Havet är en viktig del av ekosystemet, säger Emil Jangeby.
Filmer och fakta
Under veckan har eleverna fått se filmer och ta del av statistik om nedskräpningen i havet.
– Vi har bland annat tittat på en film om hur man behandlade sopor år 1964, då man sänkte ner soporna i vattnet, säger Kerstin Källström Wilke.
Varför valde ni just det här temat?
– Vi tyckte det var angeläget. Vi känner att vi vill informera eleverna mer om det här så att de får en bättre förståelse.
Plast är det vanligaste skräpet i alla världens hav. Det dekar sig i mindre och mindre bitar, men försvinner inte på flera hundra år, troligtvis aldrig.
– På Irland har man höjt priset för plastkassar och försäljningen har minskat med 97 procent. Vi skulle kunna komma dit här också, tror Kerstin Källström Wilke.