Det var Swedish Floorball open som arrangerade föreläsningen med den före detta världsmästaren Patrik Sjöberg på den nya skybaren på stadshotellet i Västervik. Och salen var så gott som fullsatt.
Föreläsningen var ett samtal mellan Sjöberg och TV4-sportens Ida Björnstad, och publiken fick höra om en karriär utöver det vanliga, men också om dess mörka baksida.
1999 valde Patrik Sjöberg att lägga höjdhoppskarriären på hyllan.
- Kroppen var klar med höjdhoppet redan 1995-1996, jag fick skada på skada, så med facit i hand borde jag nog ha lagt av tidigare, säger han.
Att lägga av var ingen större identitetskris.
- Jag hade aldrig idrotten som första prio över privatlivet, så när jag väl tog beslutet var det nästan en befrielse, säger Sjöberg.
Och höjdhoppet är inget han direkt saknar.
- Man minns ju de roliga tillfällena, men det är väldigt mycket hårt arbete. Men det är klart att det har varit en förmån att få jobba med det jag älskade, säger han.
Han slog världsrekord, tog VM-guld och vann det mesta - utom en sak.
- Det enda som fattas är ju ett OS-guld. Hade jag vunnit det hade det varit perfekt.

Känga till Holm
Han passade även på att ge en skämtsam känga till kollegan Stefan Holm.
- Jag har ju en kortare kollega som påstår att ett OS-guld är det enda som är viktigt, men han har ju ett rekord - i Värmländska distriktsmästerskapen, säger han.
Han tonar dock ner att de två höjdhopparna skulle vara i luven på varandra.
- Han är en fantastisk höjdhoppare och vi har jobbat ihop även om vi knappt tävlade mot varandra. Men vi är totalt olika som människor, säger han.