Per Gynnerfelt har jobbat inom vitt skilda branscher i Västervik. Förutom att han drivit hotell och Slottsholmen har han en bakgrund som mentalskötare på Norra sjukhuset.
– Jag är nog en av få som har fem generationer i släkten som "jobbat" på nuvarande Gertrudsvik, säger han och ser lite klurig ut.
Min farfar började jobba på Sankta Gertruds sjukhus 1912, sedan pappa och jag, min son och ett barnbarn. Sonen inom kriminalvården, som ju ligger på området, och så barnbarnet som går i förskola där, förtydligar Per.
Började som extraknäck
Intresset för auktioner har funnits sedan barnsben då han fick följa med sin pappa på auktioner. Men det var under 1970-talet som Per Gynnerfelt och en arbetskamrat bestämde sig för att hitta en extra sommarinkomst.
– Vi satte in en annons i tidningen för att få ihop saker. Vi fick massor med svar och började med auktioner i IOGT-NTO-lokalen på Bergsgatan här i Västervik.
Det behövdes sedan inte så mycket mer förrän bollen var satt i rullning. Folk hörde av sig och Per och hans kompis blev ombedda att hålla auktioner både här och där. Dödsbon och enstaka prylar och möbler köptes också in och såldes.
Sedan mer än 20 år tillbaka är Per Gynnerfelt ensam i företaget Auktionisten. Adressen för de olika lokalerna har varierat, numera är det i Gertrudsvik och på Båtsmansgränd han håller till.
– Två, tre auktioner i veckan brukar det bli under sommaren.
Inga plötsliga rörelser
Per Gynnerfelt säger att han försöker fånga ögonblicket, göra något roligt av de situationer som uppstår.
– Det är lite som att vara standup-artist. Det gäller att ta vara på publiken. Efter så här många år känner jag mer än hälften av dem som kommer, då är det lättare att skämta.
Det sägs ju att man ska passa sig för att klia sig i huvudet på en auktion. Vips blir man ägare till en pryl. Händer det i verkligheten?
– Ja faktiskt. En gång var det så myggigt så det var svårt att veta om alla ropade, eller ingen. Det var ett väldigt viftande. Eller som den där gången en man vinkade till en bekant, men istället blev ägare till trädgårdsredskap. Men han betalade. Sånt tycker folk är roligt.
Ernst sätter trenden
– Auktionerna har förändrats de senaste åren. Många köper saker för att sedan sälja vidare på olika sajter. Det finns också trender, men svårt att veta vad som gäller just nu. Det beror mycket på Kirschsteiger och andra tv-program och tidningar, säger Per Gynnerfelt.
Ett tag var det trälådor, sedan lampskärmar. Men kristallkronor funkar alltid.
Det mest udda utropet du gjort?
– Det var nog det där hundskinnet. Men det gick att sälja det med.
Idag, onsdag eftermiddag, håller Per Gynnerfelt i klubban på Båtsmansgränd. På lördag åker han till Loftahammar. Se upp med myggen och håll i hatten det är lätt hänt att bli ägare till mer än man tänkt sig under en auktion.
