I sin motion skriver Landerdahl att var femte ung flicka i årskurs nio någon gång har skadat sig själv medvetet.
- Andelen unga som mår dåligt ökar. Depressioner, ångest och andra psykiska sjukdomar präglar många unga människors liv och får stora konsekvenser även i vuxen ålder.
Personer som drabbas av psykiska besvär i ung ålder löper också större risk att bli ännu sjukare när de blir äldre, skriver Elin Landerdahl.
- Chansen att de utbildar sig efter gymnasiet minska och likaså deras förmåga att klara sig ekonomiskt. Många har svårt att få jobb, dels på grund av bristande utbildning, men också för att de har svårt med relationer.
- Dessa ungdomar är mer utsatta på mer än bara ett sätt och trots att vi idag vet mer om psykisk ohälsa än någonsin är det fortfarande tabu att prata om.
Hälsosamtal
För att förebygga den tragiska utvecklingen måste kommunen börja med den enklaste metoden.
- "Hur mår du?" är en fråga som kan vara livsavgörande. Tyvärr får alltför få människor just den frågan.
Idag genomförs hälsosamtal med alla elever i årskurs åtta, samt till elever i årskurs ett på gymnasiet. Men det räcker inte, enligt Elin Landerdahl.
- Man når inte de elever som är i störst behov av att nås.
Hon yrkar att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att införa systematiska hälsosamtal för elever i årskurs ett på gymnasiet.