Årets upplaga förlades till Getterum utanför Hjorted, där tävlingen var uppdelad i fyra olika moment. Två av momenten beror enbart på förarens skicklighet eftersom det handlar om ett teoretiskt prov med 15 frågor samt eftersöksskytte där skytten ska träffa ett antal mål med säkert kulfång.
De övriga två momenten avgörs av hundens spårskicklighet. Dels ett öppet viltspårprov där hunden ska hitta en klöv utlagd i skogen. Dels en så kallad skottplatsundersökning där hunden letar i en spårruta på 25 gånger 25 meter. Där finns tre viltdelar utlagda, som hunden ska hitta men inte äta upp. Ekipaget har sex minuter på sig.
De olika delmomenten bedöms och poängsätts av domare.
Nattligt eftersök
De tävlande har oftast jakt och hund som sitt stora intresse, även om det förekommer att andra än jägare tränar spår. Ett av de 18 tävlande ekipagen var Anders Randell och labradoren Coockie från Emmaboda. Han står i ständig beredskap att rycka ut när det händer en vilolycka.
– Samtalen kommer oftast nattetid, i snitt är det nog ett eftersök i månaden.
För att hålla hundarna i god form, det finns tre eftersökshundar i Randells familj, tränar han spår en gång i veckan.
– Har hunden bara intresse och lite talang så är det enklare. Då kommer mycket automatiskt.
Västervik hårt drabbat
I Kalmar län inträffar cirka 3 500 viltolyckor per år. Västerviks kommun står för den största delen av olyckorna enligt Mats Berg, länsansvarig inom polisen för Nationella Viltolycksrådet i Kalmar och Kronobergs län.
– Att Västerviks kommun ligger i topp beror på att det finns mycket hjort här. Sträckan Fårbo Västervik är extra hårt drabbad.
– Kalmar län har 1 000 fler viltolyckor än Kronoberg. Dels beror det på fler turister, och därmed mer trafik, dels på att det finns mer viltstängsel i Kronoberg jämfört med Kalmar.
Jag jobbar hårt för att det ska sättas mer viltstängsel.
