Äldre fick återuppleva 50-talet i en raggarkortege

Det är bråda tider på Vapengränds äldreboende.

–Vi sminkar och stylar dem som vill, vi har sytt upp sjalar och kanske lägger på lite läppstift, men det är absolut inte någon maskerad, berättar Fia Wilensjö.

– Vi vill få fram en känsla av 50-talet, då många av våra pensionärer var unga och kanske hängde vid korvlådan.

Alla ska med

I år var det cirka 140 personer som åkte med kortegen som gick till Gränsö Slott där man inmundigade Wallenbergare och potatismos. Flera passagerare var i extra behov av hjälp, många rullstolar, rullatorer och en del syrgas stuvades in i raggarbilarna och några lyftes in i bilen med lift.

– Det är roligare ju tuffare det är, alla ska med, säger Fia Wilensjö och kan inte nog prisa de frivilliga som ställer upp för att allt ska funka. Personal som går in på sin lediga dag och anhöriga som ställer upp och framför allt de som kör bilarna.

– Allt ljus på raggarna, det är de som får hela grejen att funka, säger hon.

Fullt drag genom stan

I sminkrummet sitter Marianne Nilsson och blir stylad av Rose-Marie Ahlsén, en av de som frivillig hoppar in den här dagen.

– Vapengränd är ett jättebra boende, de bjuder verkligen till och personalen är perfekt, säger Marianne Nilsson och får håret tuperat.

Kent Andersson hade själv amerikanare i ungdomen och hoppas på fullt drag genom stan.

– Härligt att få cabba ner lite säger han, hoppas det blir en Cadillac!

Raggarbilarna börjar rada upp sig utanför och det är dags att kliva in i bilarna.

Johan Uddman kör en guldfärgad Cadillac från 1970 och ser till att alla passagerare har det bra. Kent Andersson får via en lift hjälp in i framsätet och Marianne Nilsson får sitta där bak.

– Fint att få återuppleva gamla minnen säger de båda.

Fia Wilensjö är festklädd och leder arbetet som en general, men med många skratt.

”Öh, bruden!”

– Det är en stor och viktig händelse för många, en del lever på det här hela året, vi har återträffar och tittar på filmen och tar en pilsner och minns.

– För några år sedan hade vi en ganska dement dam, hon lever inte längre, som var med i kortegen. Damen njöt till fullo av dagen men ville inte åka hem när det var dags. Personalen trugade och försökte ganska länge tills en av raggarna steg fram och sa:

”Öh, bruden ska du och jag ta en sväng i min kärra så kan jag skjutsa hem dig sen?” Damen reste sig, vig som aldrig förr och hoppade in i bilen. Raggarbrud för en dag.