- Vi kommer troligtvis att senare under året sätta dit ljud- och ljussignaler, alltså klockor och blinkande rött sken, säger Sten Häggström banområdeschef på Banverket, Norrköpings banområde.
Räcker det? Det blir inga bommar?
- Nej, det har vi inte planerat där.
Och ni har inte tänkt annorlunda nu efter olyckan?
- Nej, man får väl förutsätta att folk, om det finns varningssignaler, följer dem.
Längs Tjustbanan finns sammanlagt mer än 160 korsningar med tåget, varav drygt 60 är helt oskyddade, 36 har så kallade kryssmärken och 37 är stängda. Åtta korsningar har bommar på bägge sidor, tre har bommar på ena sidan och tolv har ljud- och ljussignaler. Tre korsningar är utrustade med enkel signal och fyra har gångfållor.
Till den sistnämnda kategorin hör korsningen vid Tjustskolan, där det också finns kryssmärken och varningsskylt.
Banverket håller på att försöka bygga bort de obevakade övergångsställena, alternativt göra dem säkrare, men då är korsningar med konflikt bil-tåg prioriterade.
Korsningen vid Tjustskolan är känd sedan länge som en farlig korsning. Ett annat problem finns närmare station. Där korsar folk ofta över spåren där det inte finns något övergångsställe.

Ska tuta på väg in
Angående tutningar från tåget, som Michaela Hummelgren har synpunkter på (- läs mer nedan), gäller för olyckskorsningen vid Tjustskolan att tåget ska tuta på väg in till Västervik, men inte på väg från. Tutandet ska ske cirka 500 meter innan övergången, vid den så kallade ljudsignalstavlan. Fler tut kan förekomma vid exempelvis nedsatt sikt på grund av dimma.
Tåget tutar inte vid alla obevakade övergångsställen. Det förekommer också att tåget bara tutar på dagarna, men inte på nätterna.