Nils-Henrik är född år 1950 och tillbringade sina första fem år i Ramvik, norr om Härnösand, som enda barnet till mamma Siri, som var sjuksköterska, och pappa Nils, provinsialläkare.
År 1955 fick fadern tjänst som provinsialläkare i Gamleby. Ledsamt nog avled fadern när Nils-Henrik endast var 11 år, men han minns ändå fadern med glädje.
Familjen bodde på Storgatan i Gamleby och på tomten fanns rester efter en medeltida kyrka.
– Som de flesta barn gillade jag att rota i jorden på tomten, berättar Nils-Henrik. Och jag blev nog lite av en amatörarkeolog, för här hittade jag diverse olika saker som tänder, skelettdelar, dödskallar och kisthandtag.
– Visst, det var makabert, men ändå intressant. Och fynden tog vi med in i köket för att kunna undersöka vidare, säger han.
– Men det var skrämmande att det fanns så många barntänder. Barnadödligheten måste ha varit väldigt stor på den tiden.
– I och med att jag blev präst senare i livet kan man väl säga att jag levt i dödens närhet under hela mitt liv.
Teologi
Efter avslutad ekonomiutbildning på Västerviks Gymnasium upplevde Nils-Henrik att han nog valt fel utbildning i livet. De andliga frågorna väckte alltmer intresse hos honom och han beslutade sig för att istället läsa teologi vid Uppsala universitet. Han hade emellertid inte behörighet till detta eftersom han läst ekonomi i Västervik.
Hans brinnande kallelse för yrket gjorde ändå att han helt enkelt bestämde sig för att studera teologi. Han sökte upp fakulteten, ringde på dörren, fick direktkontakt och fem minuter senare var Nils-Henrik antagen som student.
– Jag tror att det nog var planerat från högre makt att jag skulle bli präst, säger Nils-Henrik.
Prästvigdes
Den 15 december 1974 prästvigdes så Nils-Henrik i Linköpings domkyrka av biskop Ragnar Askmark.
Sin första tjänstgöring önskade Nils-Henrik få i Törnsfall, men biskopen bestämde att det istället fick bli Västervik, eftersom Ivar Rudmark behövde hjälp där.
Prästkollegiet, med bland andra Cyril Palmgren och Åke Sköld tog sig an den nyutexaminerade prästen och Nils-Henrik började trivas alltmer i Västervik. Speciellt sedan han år 1975 träffade diakonen Agneta som nyligen kommit till Västervik från Kinna. Det växte till en kärlek som håller i sig än idag.
Samma år förflyttades Nils-Henrik och blev kyrkoadjunkt i Törnsfall, Gladhammar och Västrum. Dessutom Gamleby, Odensvi och Lofta.
Flytt
År 1977 blev det giftermål mellan Nils-Henrik och Agneta och 1986 var det dags för flytt igen, nu till Hjorted.
- En jobbig församling, tyckte jag då. Folk duade inte prästen, man var väldigt försiktig. Det hela ändrade sig emellertid efter ett kalas där alla herrar skulle ha klänning och damerna kostym. Efter det var isen bruten och allt blev lättare, skrattar Nils-Henrik.
Det blev hela 31 år i Hjorted med en församling som han stortrivts med under alla år. Alla fyra barnen, Daniel, Maria, Johanna och Gabriel har fått växa upp i lugna och trygga Hjorted. Dessutom har det tillkommit sex barnbarn i familjen.
Flytten har redan gått till Jurastigen i Västervik och redan trivs familjen där och Nils-Henrik ser framtiden an med tillförsikt och tid att på sin dator kunna fortsätta sitt påbörjade arbete om Martin Luthers teologi.