Vid åtta till nio års ålder fick Siv ett pianodragspel och lärde sig snart att spela och kompa sig själv med kända och populära visor.
Redan som tioåring stod hon på scen första gången. På NTO-lokalen framförde hon med klar röst "Här en källa rinner" och "Morgon mellan fjällen". Det gav mersmak och blev starten på en lång karriär i Sivs musikaliska liv.
Augustenburg
Inom nykterhetsorganisationerna var sång, dans och musik, ja över huvud taget kulturverksamhet en stor genre. Ända fram till slutet av 1900-talet hade IOGT verksamhet i Augustenburg, där Corner idag driver hamburgerrestaurang. Inom IOGT fanns en stor ungdomsverksamhet som bedrevs i Nedre Kvarngatsskolan mitt emot läroverket.
Där var det en självklarhet för Siv att vara med och där träffade hon Bengt och Olle Sjögren samt Nisse Larsson och de bildade snart Spexfyran.
En söndagskväll i månaden spelade de upp ett månadsspex på Augustenburg. Och de drog fulla hus. Folk köade till och med utanför och det hände att alla inte fick plats.
Turnéer
Det dröjde inte länge innan gruppen kände att Västervik var alldeles för litet och de började turnera och arrangera egna föreställningar runt i bygderna i Tjust. Nisse Larsson hade bil, så det var inga problem med transporter. De åkte under lördagar och söndagar runt till olika platser och spelade, sjöng och spexade.
- Vi var ett glatt gäng som åkte på turné och ibland hade vi med någon gästartist, säger Siv drömskt. Många kända artister framträdde i samband med våra shower, ett exempel är Charlie Norman när vi framträdde på Augustenburg.
- Så man kan faktiskt påstå att vi var försångare till Charlie, skrattar Siv.
År 1948, när Siv var endast 15 år, gjorde hon turnéer med SGU-bilen. SGU står för Sveriges godtemplares ungdomsförbund. Tillsammans med Lennart Johansson och Henry Berglund gjordes en turné på tre månader då de framträdde med sin show från Bergslagen ner till Småland och Öland.
- Det var stort att få turnera med en musiker som Henry Berglund, minns Siv. Han hade ju tidigare spelat för bland annat Andrew Walter.
Revyer
Från 1948 sattes nyårsrevyer upp i Västervik av Elsa och Erik Eklund. Där var Siv med tillsammans med Bertil Käll, en av dåtidens kända revyprofiler. Bertil hade förmånen att vara gammal vän med revykungen Gösta Bernhard, född och uppvuxen i Västervik. Gösta skrev kupletter till Bertil Käll som bland annat Siv sedan fick framföra.
Självklart var Siv också medlem i Västervik Accordeon klubb. Ett 40-tal dragspelare, varav fyra flickor, tränade på Augustenburg under ledning av Gustav Eriksson, "Gustav i Jenny".
Siv spelade i flera olika grupper. Bland annat i Steivers orkester. Hon minns många roliga spelningar, till exempel när hon spelade två till tre midsommardagar i Timmernabben.
Hon deltog också i flera amatörtävlingar som hon ofta vann. En tävling hon minns speciellt var i Gamleby. Där tävlade hon bland annat mot ett par från Gamleby. För att få fram en vinnare mättes applåderna och givetvis applåderade publiken hemmaparet mest, varför Siv "endast" kom tvåa.
Flytt till Gnesta
Fram till år 1952 var Sivs far fabrikschef för en kemisk-teknisk industri i Västervik. Men detta år byggde fabriksägaren, Bonde Bergström, en ny, unik och modern fabrik i Gnesta. Där erbjöds Sivs far, Sture, arbete som fabrikschef och hela familjen flyttade dit.
Fyra familjer flyttade med, bland annat Holger Garlén som sedan satte upp nyårsrevyer på orten. Där fick Siv möjlighet att framträda med sin musik och sång.
Under uppväxtåren i Västervik läste Siv på Lidhemsskolan. En av klasskamraterna hette Nils. De fann så småningom varandra och blev ett par.
När Siv och familjen flyttade till Gnesta, så hade Nils fått arbete i Stockholm. Han hade tidigare arbetat på posten i Västervik och i Stockholm arbetade han i järnvägskupéerna på linjer mot Nässjö och Laxå.
Hemorten lockade
Hela tiden fortsatte Siv och Nils att vara ett par och år 1955 gifte de sig i Gnesta och bestämde sig för att flytta ner till Västervik igen. Sivs far lät dem hyra huset på Drakgatan, som fortfarande fanns i familjens ägo och som de senare köpte. Nils fortsatte sitt jobb på posten i Västervik och för Siv var det dags att föda barn.
Barnet fick namnet Peter och blev självklart även han musiker. Mest känd blev han nog när han deltog i Melodifestivalen i gruppen Forbes.
Siv hade utbildat sig till sekreterare i Gnesta, men i Västervik började hon så småningom arbeta på Domus som stod färdigt år 1959. Som musikintresserad fick hon arbeta i skivbaren.
- Där fanns lurar så man kunde lyssna på skivorna, minns Siv och fortsätter. Bland annat kom Hootenanny Singers, innan de var kända, ofta in här och lyssnade och ibland tvingades jag mota ut dem, skrattar Siv.
Innan pensioneringen 1998 arbetade hon som sekreterare och redovisningsansvarig på Domus.
Tidigare, år 1993, hade Nils slutat på posten, men ingen tror väl att de slog sig till ro för gott.
- Nej, nu lever vi ett rikt liv, säger de båda samstämt. Vi är engagerade i olika föreningar och gör en del resor.
- Och fortfarande sätter jag mig vid pianot varje dag och spelar och sjunger en truddelutt, avslutar Siv.